Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27 - 8 Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 210-
skaper, som kunna tillförsäkra oss
räddning, och finna endast andlig
vanmakt, sömn och död. Vi räkna på, vad
vi gjort och underlåtit att göra, och
allt lämnar samma resultat: förtappad,
förlorad, fördömd. Ja, där stå vi
stängda och darrande. Det är dock
icke på oss själva, vi skola tro; vi
behöva icke bero av oss själva. Han, som
har skapat himlar och jord, har blivit
vår broder och ställt sig ansvarig för
våra synder och gottgjort för dem alla;
och till honom äro vi hänvisade; det
är på honom vi få tro; ty det är han,
som är vår Frälsare och vårt hopp.
Och vad han gjort enligt andra
artikeln i vår troslära är mycket säkrare
och fastare än vad han gjort efter
första, såsom vi här läsa: "Du, Herre, har
grundlagt jorden i begynnelsen, och
himlarna äro dina händers verk. De
skola förgås, men du förbliver, och de
skola alla föråldras såsom en klädnad,
och såsom en mantel skall du
hopveckla dem, och de skola förvandlas, men
du är densamme, och dina år skola icke
hava någon ände."
Himlar och jord äro en stor, skön
och för vårt lekamliga liv nödvändig
skapelse. Vi se icke mycket av
himlarnas härlighet; men nog se vi en skön
och storslagen skapelse en klar
månskensnatt liksom ock en klar natt, då
icke månen lyser. Vi skåda då
oräkneliga himmelska ljus. Solen
överstrålar dock alla dessa ljus, och hon
värmer, lyser och alstrar växtlighet på
hela jorden. Och fastän förbannelsen
(1 Mos. 3: 17) har frätt och gnagat
jorden i många tusen år, så är den dock
ännu under alla årstider härlig. Nog
är den härlig, när den vita snön
breder sig såsom ett rent, vitt täcke över
densamma, eller när rimfrosten strör
sig över marken och hänger såsom
gnistrande diamanter på grenar och
barr. Ja, även under mörka och
regniga höstdagar saknar icke jorden
härlighet. När regndropparna hänga
såsom pärlor på träden och bäcken glatt
sjunger sin lågmälda sång och
strömmen brusar med sitt dån — nog är även
det en storslagen härlighet. Skönast
ter sig dock jorden, när den kläder
sig-i högtidsskrud, när fruktträden stå i
blom och marken står klädd i en
blomstrande högtidsdräkt. Man må fråga:
När detta, som skall förgås, är så
härligt, huru härligt skall icke då själva
fadershemmet vara?
Det var icke mödosamt för Sonen
att skapa himlar och jord; och det
bliver icke mödosamt för honom att
hopveckla hela denna skapelse, när den
icke längre behövs, när den
närvarande tidsåldern är slut och människorna
hava att intaga sina evighetsplatser
antingen hemma hos Herren eller i det
kvalfyllda mörkret.
Den, som söker sin skatt i den
närvarande skapelsen och icke i skaparen
själv, bedrager sig på ett ohjälpligt
sätt. De skapade tingen skola
nämligen förgås. Synden har så förvillat
människan, att hon söker det skapade
i stället för skaparen, och så bliver
även Guds goda skapelse föremål för
onda lustar och begärelse. Aposteln
Johannes skriver därför: "Älsken icke
världen, icke heller de ting, som äro
i världen. Om någon älskar världen,
i honom är icke Fadrens kärlek. Ty
allt det, som är i världen, köttets
begärelse och ögonens begärelse ’och
levernets högfärd, det är icke av Fadren
utan av världen. Och världen förgås
och hennes lusta, men den som gör
Guds vilja, han förbliver
evinnerli-gen." 1 Joh. 2: 15—17.
Forts.
Medan de ännu tala.
För omkring sjuttio år sedan ansågs
lierr Allston vara en av Amerikas
förnämste artister. Vid den tid, då den
händelse inträffade, som vi nu gå att
berätta, uppehöll han sig i London.
Han var då mycket fattig, och en dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
