Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 37 - 16 Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 3-25
Från örnäsparken.
Lyft blicken över denna vida bölja,
som. lugn, en bild oss ger av himlens:
frid,
och där ej ögat längre den kan följa,
tycks jorden slut och himlen taga vid.
Och solen ser sig leende i speglen,
se’n dimmans lätta flor hon lyftat opp,
och lika svanor svälla vita seglen
omkring en ångare i ståtligt lopp.
Kom med mig upp där
mjölonriset tycker
den nakna heden med
ett dok så grönt:
Att här är fult, du nw.
ej längre tycker;
o nej, du tycker här är
m e r än skönt.
//
Ornäsuddcri,
(Med planscher.)
En sandig hed med
endast några buskar ;
vars krympta existens
syns knappast lönt
bland soltorr ljung,
som vid vart fotsteg
ruskar;
kan någon tycka hår
skall vara skönt?
Men vänta med ditt utslag, tills du varit
därute mer än blott din första gång,
tills ögat hela tavlan överfarit
och texten du förstår till Vänerns sång.
I djupblått famntag fängslas
Örnäs-udden
av vågens urtidsgamla, ömma smek,
och ofta får han vara huvudkudden,
där böljan hjässan lutar — som på lek.
Örnäsudden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
