Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 45 - 11 Nov. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 3-25
rens helgedom. "Att vilja företaga
en sådan tydning med tillhjälp av
förnuftets ohelgade krafter skulle vara
vida orimligare än att med en
grovsmeds tänger och hammare vilja laga
ett urverk."
Jorden äger i sanning icke något
ljus, som kan leda oss till den rätta
insikten och betydelsen av
efterbildningarna av de himmelska tingen. Han
allena, som gjort mönstret till dem, kan
uttyda dess mening för oss. Och må
han för sin nåds skull följa oss på
denna färd!
I början av detta kap. möter oss först
Herrens innerliga godhet att av
människors barn vilja emottaga gåvor, som
han själv har skapat och givit henne.
De byggnadsämnen, varav
tabernaklet skulle byggas, voro frivilliga
kärleksgåvor av dem, ibland vilka han
ville taga sin boning. "Säg till Israels
barn, att de sammanskjuta gåvor åt
mig", säger Herren. "Av var och en,
som av sitt hjärta drives därtill,
skolen I mottaga gåvor åt mig." Han,
som alla himlars himlar icke kunna
begripa, han låter sig betjänas av dem,
som bero av honom i allra minsta
detalj.
Och vad som allra mest bör tilltala
oss och väcka tacksamhetens lov är,
att Gud själv tillkännagiver, att han
vill hava en boning bland
människorna. Och denna boning är uteslutande
byggd av sådana materialer, som
hänvisa på Kristus, om vilket det i allra
vidaste mening är sagt: "Se Guds
tabernakel bland människorna!"
cssa
En fullgod revers.
En man gick till sin vän, den rike
köpmannen AV—, och bad honom om
litet ved åt en fattig kvinna, så att
hon skulle kunna få varmt i sin stuga.
"Ja, ved har jag, men vem betalar
den!" frågade köpmannen.
"Jag skall betala den", svarade
mannen, "men på det villkor att du, in-
nan du går till sängs i kväll, läser de
fyra första verserna av Davids
fyrtioförsta psalm."
Köpmannen lovade detta och sände
veden till den fattiga kvinnan. Då han
på kvällen, för att hålla sitt löfte, tog
fram bibeln och slog upp den
fyrtioförsta psalmen, läste han: 2’Säll är
den som låter sig vårda om den
fattige ! Honom skall Herren hjälpa på
olyckans dag. Herren skall bevara
honom och hålla honom vid liv; han skall
hava framgång-på jorden, och du skal!
icke giva honom uti hans fienders våld.
Herren skall bistå honom på
sjuksängen ; hela hans sjukbädd förvandlar
du." Han glömde sedan att taga
betalt för veden.
essä
Vart skall jag gå for
din ande?
En troende officer i Portsmouth har
nyligen meddelat följande, som är ett.
nytt exempel på Herrens underbara
vägar att uppmjuka hårda hjärtan och
föra dem till sig.
För icke länge sedan, skriver han.
hade vi på ett av våra krigsfartyg en
man, som icke blott stod i flottans
tjänst utan även i satans. Han var
för övrigt en mycket skicklig dykare.
En dag steg han i och för en
undersökning ned i djupet. Plötsligt
fängslades hans uppmärksamhet av ett litet
papper, som vajade av och an. Han
fann snart, att det fasthölls mellan
skalen av ett ostron. Mera för ro skull
tog han upp det och fann på papperet
dessa ord skrivna: "Så älskade Gud
världen, att han utgav sin ende Son, på
det att var och en, som tror på honom,
icke skall förgås utan hava evigt liv".
Den ogudaktige dykaren kände sig.
ensam som han var, sex famnar under
vattenytan, så förunderligt nära Gud.
Han kände, att detta underbara
budskap -om Guds kärlek var ställt direkt
till honom. Hans hårda hjärta smälte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
