Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 45 - 11 Nov. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 3-25
Inför minnet av den 31 Oktober 1517.
(Med porträtt.)
Mel.: "Vad är den kraft, vad är den makt?"
1 klostercellen trång han satt.
I själen rädde dyster natt.
Men Gud sitt budskap honom sände,
som mörkret svart i solljus vände
— ett budskap om hans frälsningsråd,
om oförskylld, gudomlig nåd.
(ED
för Tyskland, sänkt i andlig natt,
han visade sin funna skatt,
som fyllt med salig fröjd hans
hjärta
och botat själens heta smärta —
förlåtelsen den dyra i
lians blod, som köpt all världen
fri.
om)
När sina "teser" upp han slog,
till strid han ut mot påven drog
och sjöng: "Gud är mitt vapen
trygga,
på honom vill mitt hopp jag
bygga"
och satte världen all i storm
igenom sanningens reform.
(ED
Och än i mörk oktoberdag
hörs ekot av hans hammarslag,
fast fyra sekler sedan svunnit,
uch månget ljus har släckts, som
brunnit.
Jämväl uti vårt fosterland
hans toner nå från strand till
strand.
ED
När vi inför hans minne stå.
o, må till dig vår lovsång gå,
vår Gud och Fader i det höga
som vände huld till oss ditt öga
och lät den klara morgon gry,
för vilken mörkret måste fly.
Martin Luther.
Vid åskors brak ocli vågors svall,
ditt rike fast dock bliva skall.
Det går mot tidens aftontimma;
dock löftets stjärnor härligt glimma.
Du är i mörker, nöd och köld
vår klara sol, vår borg, vår sköld.
K. K—n.
Den sanning, han i skrift och sång
fick bära fram ur cellen trång,
o, vare den vår klara stjärna!
Dess sken du värdes bland oss värna
i tid, då skymning faller tung
och sömn tycks gripa gammal, ung!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
