Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 52 - 30 Dec. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 3-25
het, tro och förtröstan, fick i viss grad
sin uppfyllelse under Salomos dagar,
då prästerna buro Herrens
förbundsark in i det hus, som han fick bygga,
det underbara tempel, i vars kor, i det
allraheligaste förbundets ark inbars
och uppställdes under Kerubims vingar.
Ty keruberna utbredde sina vingar
fram över den plats, lär arken stod, så
att arken och dess stänger ovantill
övertäcktes av keruberna. 1 Kon. -8: 67.
Och arkens stänger blevo utdragna ur
dess ringar till vittnesbörd om att dess
vandringar voro slut. Öknens sand
skulle nu utbytas mot templets gyllene
golv. Ingen motståndare eller något
hinder fanns mera. Israel hade hunnit
det förlovade landet, och Herieii bodde
bland sitt folk.
Vi vilja här ännu något närmare
tänka på den skillnad, som arken
företedde i öknen och i templet i
Jerusalem. I Eb. 9: 4 talar aposteln om
arken såsom testamentets ark på alla
sidor överdragen med guld, uti vilken
förvarades det gyllene ämbaret med
manna och Arons stav, som hade
grönskat, och förbundets tavlor.
Under arkens vandringar i öknen
innehöll den sålunda ämbaret med
manna till minne av Herrens trofasthet
mot sitt folk, i det att han bespisade
dem med bröd från himmelen. Den
inrymde ock Arons stav, som ock
skulle giva påminnelse av den art, som vi
läsa om i 4 Mos. 17:10 ’ ’Och Herren
sade till Mose: Lägg Arons stav
tillbaka framför, vittnesbördets ark, att den
där må förvaras såsom ett tecken för
de gensträviga". Alltså finna vi, att
arken innehöll förutom lagens tavlor
en dyrbar erinran om Guds faderliga
förbarmande men ock en dyster
påminnelse om den ondska och det fördärv
som fanns i det knorrande folket, vars
synder och otroheter han fördrog
under deras fyratioåriga ökenvandring.
Men när Israels vandringar och
strider voro fullbordade och det härliga
templet var färdigt och "Israels sols
härlighet i förebildlig mening under
Salomos rika och lysande regering
hade hunnit till sin högsta höjd", då
borttogos minnesmärkena av Israels
strider, frestelser och vandringar i
öknen, och i arken var icke något annat,
än förbundets tavlor. 1 Kon. 8, 9. Där
lågo dessa hela under dess lock
nådastolen, om vilken vi sedan skola tala.
C25SO
Kraften av en sång.
På ett sjukhus låg en sjöman sjuk..
Läkarne hade för honom gjort, vad
de kunde, men allt förgäves. Man
hade nu sagt honom, att hans dagar
voro räknade. Men han
föraktade-talet om döden och yvdes över, att han
utan fruktan kunde ge döden i
ansiktet,
Ett. gudlöst liv bland ogudaktiga
kamrater, hade gjort honom
känslolös-för allt andligt. Då man hörde honom
tala, kunde man tänka, att han vuxit
upp utan all kunskap om Gud.
En troende man, som fått höra tala®
om denne olycklige, förhärdade
syndare, beslöt att under bön om Herrens
bistånd besöka honom. Han
gjorde-honom några vänliga frågor, talade
ömt med honom om livet bortom döden
och uppmanade honom att vända sig
till syndares Frälsare. Men den
sjuke-visade uppenbart förakt för hans ord
och sade, att han undanbad sig allt
samtal om denna sak.
"Får jag da bedja med eder?"
frågade den besökande vänligt.
"Nej", sade den sjuke, "jag
kan-dö utan religionens hjälp." Med
dessa ord vände han sig mot väggen.
Att tala vidare med honom tjänade
till ingenting. Men den troende
mannen fällde dock icke modet. Efter
en-stunds tystnad började han sjunga dem
sköna sången:
Klippa, du som brast för mig,
Låt mig gömma mig i dig."
Den besökande hade en vacker röst.
och orden och melodien voro ljuvliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
