Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - 18 Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 3 — 18 Jan.
Ked. av K. K—n.
Årg-. 10 — 1920
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR DE SMÅ OCH DERAS VÄNNER.
BETR AKTELS ER
över Ebréerbrevets fjärde kapitel.
Av A. V. I.
Forts.
Fastän icke visheten och"
förmågan att efterkomma ordet finnes hos
oss, är det dock ljuvligt och
tröst-fullt, att det står så: "Låtom oss
med frimodighet framgå till nådenis
tron, att vi må få barmhärtighet och
finna nåd till hjälp i rätt tid.’’ Tänk,
om det stode motsatsen! Hur skulle
det gå, om det stode, att ingen oren,
ingen syndare flår gå fram till
nådens tron ? Ja, då vore vi förlorade.
Nu stå orden så tröstfulla, att om vi
beakta dem, så äro vi redan vid
nådens tron.
Som redan blivit nämnt är det
endast dömda brottslingar, som kunna,
som behöva och som vilja söka nåd.
Första gången, man söker nåd, är
man ju iøke annat än en dömd
brottsling. Men det ligger i vår natur, att
vi icke skola behöva komma lika
nakna och arma i fortsättningen. Ja,
att sedan vi hava kommit till
nådastolen, är den saken ordnad, så att
vi icke alls behöva "komma" flera
gånger, om icke avfall från Herren
inträder. Yad vi sedan behöva är
endast att föra ett kristligt leverne
och vara verksamma i kärleken.
Aposteln tyckes icke hava samma
uppfattning. Att han var kommen
till nådastolen, och att han låg kvar
där, när han skrev detta brev till
ebréerna., torde vara höjt över allt
tvivel. Likväl riktade han
uppmaningen att framgå till nådens tron
lika fullt till sig själv och de
"heliga bröderna" (kap. 3:1) som till
de ebréer, som icke alls trodde, att
Jesus var Kristus. Här förhåller det
sig så, att det är övning och icke
fullkomning, så länge övningen räcker.
I borgerligt avseende behöver ju
icke och är icke heller en benådad
brottsling tvungen lägga fram
nådeansökan för konungen varje dag.
Men han lever dock för varje dag
på nåden. Skulle han mista nåden,
så mister han ock livet.
I vårt förhållande till Gud komma
vi icke längre, än att vi få börja
såsom nybörjare för varje stund.
Aposteln säger därför: Låtom oss framgå
till nådens tron. Han behövde
därför, fastän han stod i nåden, gå fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
