Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6 - 8 Febr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET
.43
välsignelse ,och då han under
förföljelsestormarna avsattes från sitt
ämbete och därmed försattes i armod
och brist, upphörde han likväl icke
att, då tillfälle gavs, predika om det
dyra namn, som var hans hjärtas lust
och tillflykt,
Sådant kunde emellertid icke länge
undgå myndigheternas
uppmärksamhet, och så blev pastor Rogers en dag
helt oförmodat arresterad på
befallning av överdomaren i orten, Richard
Cradock, som var högst fientlig mot
allt vad nonkonfonnister hette.
Processen var helt kort. Två av
regeringens kunskapare hade överraskat
pastor Rogers, då han predikat i ett
enskilt hus, och han, jämte hans tre
åhörare, blev dagen därefter
uppkallad till Richard Cradock.
Under det de .anklagade i en nedre
sal inväntade sitt utslag, inkom en
livlig och yster liten flicka,
överdomarens dotter, i rummet och
betraktade med undran främlingarna.
Såsom så många barnbarn hade hon
blivit i hög grad bortskämd av sin
morfader, och denne, sträv och stundom
hård i sin ämbetsutövning, var svag
och efterlåten, då det gällde det kära
barnbarnet. Hennes av naturen
häftiga och egenvilliga lynne hade
därigenom fått vara helt otyglat. Glad
och vänlig, då allt gick efter hennes
önskan, blev hon förvandlad till en
liten tiger, då någon satte sig mot
hennes vilja. Så t, ex. hade hon en
dag, då man icke ville rätta sig efter
hennes häftigt uttalade fordringar,
ränt en pennkniv in i sin egen arm.
Snart vågade ingen i huset, icke ens
morfadern själv, motsäga den lilla.
Pastor Rogers älskade mycket barn,
och då den livliga, muntra flickan
undrande närmade sig honom, tog
han henne på sitt knä och talade
några vänliga ord till henne. Efter
en stund såg den lilla, upp i den gam-
les ansikte och frågade: ’ ’Varför
sitter ni här?"
"Din morfar har skickat efter
oss", svarade pastorn, "för att sätta
oss i fängelse".
’ ’Och varför vill han sätta er i
fängelse?" frågade barnet med undran.
"Därför att jag predikade Guds
evangelium och dessa mina vänner
åhörde min predikan."
"Men morfar får inte skicka er i
fängelse", ropade barnet.
"Det skall han nog ändå göra",
inföll Rogers; "jag tänker han är
just nu sysselsatt, att utfärda
arresteringsordern. ’’
Ögonblickligen hoppade den lilla
ned från pastor Rogers knä och ilade
till morfaderns rum, och då hon fann
dörren stängd, slog hon därpå med
händer och fötter, ropande och
stormande, tills man öppnade för henne.
"Morfar, morfar", ropade barnet
med stor iver, "du får inte skicka
den där snälle, gamle mannen i
fängelse, hör du det?"
"Tyst barn, svarade domaren,
"och sköt du dina små göromål; jag
skall nog sköta om den där
mannen. ’’
"Men du får inte skicka honom i
fängelse, hör du det! Ty om du det
gör, så springer jag och kastar mig
i dammen." Och snabb som en blixt
ilade hon ut för att utföra sin hotelse.
Och därvid blev det, Den lilla
kunde e.j på något sätt stillas, förrän
morfadern lovade att släppa lös "den
snälla farbror". Med en
triumferande min inträdde hon snart i
väntsalen vid morfaderns hand,
vilken, sålunda nädgad, tillsade de fyra
männen friheten. "Ni har att tacka
detta egensinniga barn för er
befrielse", tillade han med rynkad panna.
Sedan pastor Rogers med några
varma ord uttryckt sin glädje och sin
Forts, å sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
