- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 10 - 1920 /
47

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6 - 8 Febr. - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET

.47

dikantens utseehde, sätt och ton,
ända till den text, över vilken han
talade, allt detta kvarstod livligt i
minnet, då hon vaknade. Hon
började nu längta att få höra ordet
levande förkunnas och undrade, om
hon någonsin skulle få höra någon,
som liknade läraren i drömmen.
Tillsammans med en nära förtrogen
vän började hon besöka de ställen,
där ordet rent förkunnades, och kom
så en dag till en kyrka i Londons
mindre besökta delar, där en pastor
Shower predikade. Knappt hade
hon inträtt i kyrkan, förrän hon
fann hela sin dröm förverkligad.
Templet, predikanten, ja ända till
den text, över vilken han talade, allt
var detsamma som hon förut sett och
hört i drömmen. Denna händelse
blev en vändpunkt i hela hennes liv.
Från denna ticl hörde hon träget
pastor Showers predikningar, och
denne, en evangelisk lärare i detta ords
fulla mening, fick vara ett redskap i
Överherdens hand att föra henne till
ro och frid på grand av Kristi
fullbordade förlossningsgärningar.

Hur man nu än må betrakta denna
övernaturliga händelse, varigenom
den över det egenvilliga barnets
huvud uttalade välsignelsen i rikt mått
kom henne till del, måste vi likväl
prisa och upphöja den gudomliga
trofasthet, som fogade händelse efter
händelse, länk till länk i den gyllene
kedjan, varmed Herren fäste hennes
hjärta till sig. Men ehuru denna
händelse hör till de mera ovanliga,
är det dock visst, att då en gång våra
ögon rätt öppnas över tilldragelserna
i vårt eget liv, när alla hjulen och de
i varandra gripande kuggarna av
detta väldiga maskineri bliva
uppenbarade, varigenom vi kommit till
kännedom om vår synd och Guds nåd
i Kristus Jesus, skola vi få se, huru
även det varit fullt av idel gudomliga

under; och vi skola visst en gång av
fullaste hjärta beprisa och bekänna,
att det gått oss efter det stora,
nådefulla löftet: ’ ’De blinda vill jag leda
på den väg, som de icke veta; jag vill
föra dem på de stigar, som de icke
känna; jag vill göra mörkret för dem
till ljus och det ojämna till slät väg.
Detta vill jag göra och icke övergiva
dem". Es. 42: 16.
Därför må högt väl lovet skalla
från. våra hjärtans djup, ty så
liar oss han kallat, framför alla,
att del utav hans kärlek få.
Oss har han löst ur syndens garn
och tagit oss sig själv till barn.

Oss har han kallat till sitt rike
och till sitt underliga ljus,
oss vill han en gång göra like
med sig uti sin Faders hus.
Oss vill han hämta hem igen
från jordens nöd till himmelen.

Den unge läkaren.

Forts.

Den unga franskah hade så småningom
vant sig vid levnadssättet inom det
gamla slottet och kände sig lycklig vid sidan
av den make, hon älskade, och i vården
av hans moderlösa barn, vilka inom kort
intogo ett stort rum i hennes hjärta.
Redan från början vann hon ett sällsamt
inflytande över Davie. En sorgsen blick av
henne var nog att stävja utbrotten av
hans häftighet och komma honom att
utbrista med den mest smeksamma röst:
"Ack, mor, se icke så ledsen ut, jag vill
aldrig, aldrig göra dig bekymmer mer."
Och utan vidare påminnelse skyndade
han att taga upp den bok, han nyss i
förargelse kastat längs efter golvet. Hans
lärare, Thomas Godwin, hade i
sanningskäl att välsigna den dag, som fört
grevinnan Louise till slottet Dunmore.

För den unga Maude, som hittills levat
instängd hos den något stela gamla
farmodern, utan all beröring med den yttre
världen, syntes den sköna, livliga
styvmodern mera lik en prinsessa från ett
förtrollat land än någonting annat. Hon
såg därför genast upp till henne, och
denna barnsliga beundran övergick efter

band i en varm och innerlig kärlek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1920/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free