- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 10 - 1920 /
56

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7 - 15 Febr. - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56 "

BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET

ljusstrimman inträngde redan genom de
smala slottsfönstren, då Davie öppnade
ögonen och säg sig omkring. Fadern,
som vakat hela natten, hade nyss lämnat
rummet för att väcka sir Thomas, som
nu skulle intaga hans plats vid
sjuksängen.

"Var är jag", utropade gossen, "fader,
moder, vem är hos mig?" Hans blick
uppfångade först en skymt av krucifixet
och sedan en av främlingen vid hans
sida. "Var är jag", fortfor han med
stigande ångest. "Är jag sjuk? Döendes
O, vem är hos mig?"

I nästa ögonblick lutade Paul Crawer
sig över sängen och viskade med ett milt
tonfall i rösten: "Ni har varit sjuk; er
fader har nyss gått ut, men han skall
strax vara här, håll er 1 ’ott stilla och
frukta ingenting. Den gode Herren
Jesus håller sina armar, omkring er och
Han skall aldrig övergiva er. Han son*
köpt eder med sitt blod. Jag är kallad
hit såsom läkare och vill göra allt vad
jag kan för er, men håll er blott stilla,
och jag skall gå och hämta er fadern-

Han tog ett steg mot u^.-ren, men
gossen kallade honom tillbaka.

"Lämna mig icke", bad han, "jag är så
rädd". • Han pekade på krucifixet och
upprepade ännu en gång: "Gå icke ifrån
mig."

Läkaren flyttade varsamt undan
krucifixet, böjde sig ned över den sjuke, lade
handen på hans panna och viskade med
låg röst: "Gode Herre Jesus, giv honom
hälsan åter, om så är din heliga vilja,
men lär honom då även att känna dig."
Därefter upprepade han långsamt
Herrens Jesu ljuvliga ord: "Kommen till
mig, I alla, som arbeten och ären
betungade, och jag vill giva ecler ro." — Der.
sjukes ögon tillslöto sig åter, och ett
stilla lugn avspeglade sig i de nyss så
oroliga anletsdragen. I detta ögonblick
inträdde sir Thomas. Den unge läkaren
reste sig, sägande: "Lovad vare Gud,
han har återfått medvetandet.
Underrätta hans fader härom."

Davie hade fallit i en djup sömn. Då
han vaknade, stodo fader, moder och
lärare omkring honom, men främlingen
var borta. Månne alltsammans hade
varit en. dröm?

Dagar av orolig väntan följde. Döden
kämpade med livet och tycktes ogärna
lämna sitt byte. Omsider inträffade
dock en avgörande kris, och läkaren
talade hoppfullt om återvändande hälsa, pà

samma gång han ansåg den högsta
försiktighet för en lång tid av nöden.

"Säg detta åt honom själv", yttrade
grevinnan, "han skall lättare höra det
av er än av mig."

"Skall jag icke. snart vara i stånd att
sitta till häst, doktor Crawer", frågade
Davie, när denne ånyo inträdde tili
honom. "Svarta Bobb stampar av otålighet
i spiltan, och jag har tröttnat vid att
längre ligga så här."

Läkaren svarade, att fullkomlig
stillhet ännu vore nödvändig, och att han
framför allt icke finge tänka på att rida,
men främlingen var långt ifrån att vänta
det utbrott av vild häftighet och otyglad
vrede, som följde på denna förklaring.

"Ligga här", utbrast konvalescenten
med lidelsefull otålighet, "det kan jag
icke, och det gör jag icke heller! Jag
måste upp, och det i denna stund. Gå
och hämta sir Thomas! Säg honom, att
jag ögonblickligt vill tala med honom.
Skulle jag icke få rida — vad menar ni,
-doktor? Tror ni, att jag vill ligga här
som en hjälplös krympling? Nej, tusen
gånger hellre må jag då dö?"

Milt men allvarligt lade läkaren sin
hand på den upprörde gossens huvud.
"Unge vän", sade hàn, "är det verkligen
er mening att själv förkorta ert liv, så
är detta ett säkert sätt ätt utan lång
omväg komma till målet. Det gör mig
emellertid ont om er ty jag förstår, vilken
allvarsam prövning denna sjukdom,
måste vara för en gosse vid era år och er
levnadsställning; men det är Gud, som
har tillskickat er den, och i den bägare,
Han räcker, ligger alltid sötma på botten.
Ni talar om att ligga här såsom en
hjälplös krympling, men sådana äro icke
alltid olyckliga och behöva än mindre
framsläpa ett gagnlöst liv.

Forts.

Tredje o. Fjärde

häftet av Skogsblomman för året
har utkommit. Pris 15 öre pr
häfte. Vart 6: te ex. gratis.
Rekvirera och sprid några ex. å eder
ort!

Adressera:

Julbudskapets Förlag,

Norrköping.

Tryckt på. NTorrköpings Tidningars Tryckeri - 1920

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1920/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free