Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13 - 28 Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET .64
"Men eld gick ut från Herren och
förstörde de tvåhundrafemtio
männen, som hade burit fram rökelse."
För dessa gavs ingen räddning,
emedan de förkastade både medlaren
och översteprästen. Dagen därefter
försyndade sig hela menigheten på
ett gruvligt sätt. De sågo ju, att
det var Herren, som ingrep och
straffade folket. Icke kunde Moses
och Aron öppna jorden under de
upproriskas fötter och sänka dem i
djupet. Ocli icke kunde de
anskaffa en sådan eld, som förtärde de
självheliga rökarna. Men
israeliterna påstodo det. Det var ju således
en mycket fräck och grov
försyndel-se både mot Herren och Moses och
Aron. Men de hade ändå icke
förkastat medlaren översteprästen,
såsom Kora och hans parti gjorde.
Dessa funnos därför och grepo in
till dessas rädning, och därför dogo
de icke, innan Aron hann infinna
sig med sitt offer.
När menigheten sade till Mose
och Aron: "Det är I, som haven
dödat Herrens folk", så sade Herren
till Mose: "Gån bort ifrån denna
menighet, så skall jag i ett ögonblick
förgöra dem. Då föllo de ned på
sina ansikten. Och Mose sade till
Aron: Tag ditt fyrfat och lägg
eld från altaret därpå och strö
rökelse därpå och bär det så med hast
bort till menigheten och bringa
försoning för dem; ty fördömelse har
gått ut från Herrens ansikte och
hemsökelsen har begynt. Då tog
Aron det, som Mose hade tillsagt
honom ocli skyndar mitt in i
församlingen, och se, hemsökelsen hade
redan begynt ibland folket men han
lade rökelsen på och bragte
försoning för folket. När han så stod
mellan de döda och de levande,
upphörde hemsökelsen.
Det må väl hava varit en gripan-
de syn: människorna föllo som strå
för lien. Så ilar den rätte mannen,
den som Gud kallat att vara
överstepräst, in i menigheten med rökverk
från Herrens altare; och den röken
syntes fördömelsén och döden icke
kunna genomtränga. Dessa, som
blevo frälsta, voro lika brottsliga
som de, i vilka föllo; men de stodo
inom översteprästens och
offerrökens skydd. Den ostrafflige
mannen stod med sitt ämbetets vapen,
nämligen bön, försoning och rökr
verk, varmed lian förtog
förtörnel-sen och döden vägen till de levande.
Så se vi hur lyckligt det är att
hava en överstepräst, som Gud har
kallat, och hur farligt det är att själv
söka taga sig den hedern att offra
för sina synder eller att utan
medlande överstepräst träda fram inför
den helige Guden. Paulus säger:
"Den som håller sig till gärningar,
honom tillräknas lönen icke efter nåd
utan efter skyldighet" (Rom. 4: 4),
ooh då har man ingen räddning att
förbida. (Forts.)
C520
En påskberättelse.
En påskmorgon, strålande i vårens
första fägring, såg man en liten skara
troende kristna med glädjeskimmer i sina
anleten rikta sina steg till en enkel
kyrka i skogen, som de uppbyggt till en
samlingsplats, där de kunde i sanning
tillbedja Gud. De skyndade med glad
iver framåt, ty den efterlängtade
otte-sången skulle snart börja, då de ånyo
skulle få höra påskevangeliet, att Jesus
lever, förkunnas. Och snart sutto de med
glädje tillsammans och prisade den store
segerhjälten av Juda stam i jublande
uppståndelse-sånger, som ljödo vida
omkring, djupt in i den gröna skogen.
Men där satt på en fri, öppen plats,
som var bestrålad av solen, på ett
om-kullslaget träd även en av Juda stam
och stirrade, försjunkeh i djupa,
sorgsna tankar, framför sig. Det var en is-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
