Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15 - 11 April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET .64
gas själar skall han frälsa." Ps. 72:
12, 13.
Då han blev kallad till detta
uppdrag, mottog han det med glädje
(ps. 16: 6), fastän utförandet
innebar djup nöd och mycket lidande,
såsom ock aposteln här säger: "Och
då han under sitt kötts dagar med
starkt rop och tårar hade (framburit
böner oeh åkallan till den, som
kunde frälsa honom från döden, och
blivit bönhörd Iför sin gudsfruktans
skull, lärde han, ’fastän ban var Son,
lydnad av det, som ban led, och då
ban var fullkomnad, blev han för alla
dem, som lyda honom, en orsak till
evig frälsning, av Gud kallad en
överstepräst efter Melkisedeks sätt"; v.
7—’10.
Hans "kötts dagar" räckte från
födelsen och till dess ban uppgav sin
ande på korset. — O, vilket under
och vilken nåd, att den store Herren
av himmelen har vandrat i vårt kött
såsom en sann och verklig människa
under många dagar här på jorden!
Han avklädde sig begagnandet av sin
gudomliga makt och iklädde sig den
mänskliga svagheten, så att han i allt
blev beroende av Fadrens givande.
Han bdhövde därför bedja alldeles
såsom vi; och defta behov kvävde
han icke, utan ban bad träget och
uthålligt.
Han bad enskilt och då ban var
tillsammans med sina lärjungar så väl
som då ban var ibland folkskaror.
När ban hade predikat i ödemarken
och sedan mättat de hungriga
skarorna även med lekamligt bröd
"nödgade han sina lärjungar att stiga i
båten oeh fara före honom till
andra stranden, till dess han hade Skilt
folket ifrån sig. Och när han hade
skilt folket ifrån sig, gick han upp
på berget avsides för att bedja. Oeh
när det hade blivit afton var han
där allena". Matt. 14: 22, 23. Först
i fjärde nattvakten kom Jesus till
lärjungarna på havet; det var efter
kloekan tre på morgonen. På det
berget bad han således ensam bela
natten.
Forts.
CX52J
Den dyrbara skatten.
En "biibelman" hade för första
gången kommit till en indisk by och
hade där talat med människorna om
Jesus Kristus. Innan han drog
vidare, delade ban ut små skrifter,
vari funnos berättelser om Jesus.
En liten gosse, som mycket
intresserad och uppmärksamt hört på, bad
missionären om en sådan bok. På
dennes frågor berättade gossen, att
han förut alltid hört talas blott ont
grymma gudar, oeh man hade sagt
honom, att när han dog, skulle hans
själ fara in i en ko eller en orm eller
en groda.
Men den vite mannen talade då
med honom om den Gud, som är
kärlek, och som vill att alla människor
skola bli frälsta och komma till de
sköna boningar, som han berett åt
dem.
Vallfärderna till Ganges och
tvag-ningarna i dess böljor voro värdelösa
och onyttiga, hade han sagt, ty det
är endast Jesu blod, som kan rena
från synden. "Gud älskade världen
så att han utgav sin enfödde Son,
på det att var och en som tror på
honom, "icke må förgås utan hava
evigt liv."
Redan under det ban var på väg
hem, läste gossen ivrigt i boken, som
han fått och var alldeles hänförd av
vad han läste. När fadern såg
honom komma, förvånades han över
gossens strålande ansikte. Men
denne sprang glatt emot honom.
"Far, tänk, jag liar fått en bok,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
