Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17 - 25 April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET .64
broder Josefs sinnelag och hörde de för
dem så betydelsefulla orden: "Till eder
räddning har Gud sänt mig hit före
eder." "I tänkten ont över mig, men
Gud har vänt det till godo". Gud är en
sådan mästare i sina gärninar, att han
kan vända det onda till godo. Visst
borde en sådan oförliknelig barmhäri:ighet
komma syndaren att av salig skam
förstummas och på samma gång komma oss
att hata det onda.
Förvisso måste det ock ha. gått Josefs
bröder till hjärtat, då de sågo att Gud
så grundeligt gjort deras onda anslag
om intet och i stället vänt det till godo
för både Josef och dem själva.
I allt detta se vi i Josef en tydlig och
mycket sägande förebild till Kristus,
Fadrens enfödde Son. "Han kom till sitt
eget, men hans egna anammade hcnom
icke. "Föraktad var han och av andra
övergiven och lik en för vilken man
gömmer sitt ansikte." Es. 53. Den arma
mänskligheten ville icke veta av honom,
ändock han var kommen för att frälsa
den. Och då han inför det stora rådet
i Jerusalem bekände, att han var Guds
Son, så ansågo de, att han hädade Gud
och dömde honom till döden. Med alla
till buds stående medel sökte
översteprästerna och fariséerna förhindra hans
upphöjelse. De bestälde vakt vid graven
och förseglade stenen, som låg för dess
öpning ,allt i det syftet att förhindra
Kristus att intaga den plats, som han
sagt, att han skulle intaga "pä kraftens
högra hand". Allt deras motstånd var
dock förgäves, och deras onda anslag
kommo på skam. "Den Simson, som var
fången, har själv fölossat sig". Han bröt
dödens och gravens bommar, ty hans
lydnad in i döden var i allo fullkomlig till
försoning för världens synder. "Han
öd-mjukade sig själv och vart lydig intill
döden, ja, intill korsets död. Därför har
ock Gud upphöjt honom och givit honom
ett namn, som ar över alla namn". Fil.
2: 8, 9. Allt detta har skett, på det att
vår Frälsare skulle bereda oss en
framtid på jorden med ljus och frid i tron
och till evigt liv i evig salig gemenskap
med sig.
Josefs bröder anade sin broders
upphöjelse och ville förhindra densamma,
sägande: "Se, där kommer drömmaren,
låt oss nu gà och dräpa honom —–
— —. Då får man se, hur det går med
hans drömmar". Dock, ingenting kunde
hindra Gud, då han ville upphöja Josef.
Brödernas fiendskap .djävulens ondska,
Potifars hustru eller munskänkens
glömska, allt detta var så långt ifrån att
förhindra Guds planer i fråga om Josefs
upphöjelse, att det fast hellre fick
bidraga därtill. Så var ock förhållandet med
vår dyre Frälsare. Han förkastades av
sitt folk, begabbades av hedningarna,
ansattes till det yttersta av mörkrets
furste, såldes för 30 silverpänningar och
övergavs av de sina. Allt detta
hindrade icke, att han såsom Guds Son i vår
mandom intog platsen på Gud Faders
högra sida, efter att först berett oss ej»
"framtid", och har för alla dem, som
honom lyda, blivit en orsak till evig
frälsning". Detta må man kalla "stor
räddning".
Må vi aldrig förgäta, ?tt Guds Son
kom hit till jorden för vår välfärds skull.
Och att såsom Josefs bröder och släkt
behagade Farao för Josefs skull, så hava
vi vår himmelske Faders välbehag för
Sonens skull. Vi äro täcka gjorda i
honom, som kärkommen är. Iklädda
Jesu Kristi rättfärdighet äro vi inför
hans ögon såsom den där frid finner.
Och för Sonens förskyllans skull
tillfaller oss det sannskyldiga Gösen, där han,
ende Sonen, skall uppskörta sig och
tjäna. "Mot det landet mitt öga blickar,
evigt strålar, evigt strålar solen där".
O, vilken rikedom och härlighet, vi
hava i honom, i vilken allt som hör till
liv och gudaktighet är oss skänkt. 2
Petr. 1: 3. Och åter: "I ären i honom
fullkomnade, som är huvudet för allt
herradöme och väldighet." Kol. 2: 10.
A. E—m.
cssn
Härlig frukt.
För många år sedan kom en tolv
år gammal flicka förbi fängelset i
Chicago, som på den tiden befann sig
i ett uselt skick. Genom
fönstergallret till en lågt liggande cell var en
hand utsträckt, och hon hörde en röst
innanför bedja henne skaffa den
stackars fången något att läsa. Bönen
gick henne till hjärtat, och varje
söndag bar hon till fången någon
kristlig tidning.
En dag blev hon kallad till
fångens dödsläger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
