- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 10 - 1920 /
133

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17 - 25 April - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133 BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET

.64

oeh väven klipptes ned, blevo ictke
heller de närmast boende fattiga
lottlösa.

— På detta sätt ’hade en lång följd
av lyckliga år försvunnit.
Sädeskornen lades i jorden, säden skördades,
tröskades och maldes, och de skönaste
stora rågkakor to|gos doftande och
ångande ut ur den stora ugnen. Min
mormor var särskilt berömd för sin

bakning, och hennes bröd prisades
både i rikemans och fattigmans koja.

— Men så kom år 1817. Hela
våren strömmade rägnet, så att jorden
blev sur oeh blöt. Det blev föga
bättre på sommaren; man förstod
snart nog, att missväxt var för
dörren, och mor såg med bekymmer den
annalkande vinters.

— Skörden blev eländig, oeh det
lilla som kom in, visade sig vid
tröskningen sakna så gott som all kärna.
På den tiden odlades icke så mycket
potatis som nu, och de, som detta år

togos upp, visade sig ha börjat ruttna
redan i jorden. Det blev en sorglig
vinter Hela bygdén led brist, oöh
hunger gästade både hos fattiga och
rika. Säd fanns icke att köpa för
guld, och man måste taga bariiea
från träden för att mala och blanda
i mjölet, och oftast var det mera liar k
än mjöl i det bröd, som bakades, eller
den gröt, som koktes. Ingen mer än

Gud kunde räkna alla de tårar, som
fälldes, och alla de suckar, som
denna vinter uppsändes med anledning
av missväxten. —

Det var icke utan att icke mormors
ögon vid minnet härav fuktades.

— På vår gård delade man med
sig, så länge man hade något, men
till sist återstod föga eller intet.
Våren kom emellertid. Bönderna hade
på vinterföret rest många mil bort for
att hämta utsädeskorn. Yarje
sädeskorn var en rikedom och betalades
så gott som med guld, men som sagt

Aftonbön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1920/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free