Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27 - 4 Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNTIDNINGEN IS|ENAHSIKOR|NET
215
höra att älska sin förlorade son och
bedja Gud för honom.
Detta brev blev en balsam för hen
nes sårade hjärta. Hon sökte och
fann snart de stulna penningarne
och lämnade dem till
ordningsmakten. Summan var orörd.
Strafftiden var tilländalupen, och
Mari Sörum väntade hem sin son —
väntade med både sorg och glädje.
Och han kom.
Lång och gänglig hade han blivit,
men hade ett uttryck a,v frid på det
magra ansiktet. Och tårar och 1
tilden omväxlade i mors fattiga h’:>i.
Så visade han henne en summa
penningar, som han tjänat under
fängelsetiden, och så sade han:
"Dessa pengar ska’ den herrn ha,
som vi brände upp kappsäcken för,
och mer till ,när jag fått tjäna mer,
för nu har jag fått lära ett yrke, som
betalar sig bättre än mitt förra
arbete •— och nu arbetar jag för mor
och mig, och mor ska’ be Gud med
mig om välsignelse för mitt nya liv
och leverne." Bettu.
C2223
Ingrids vittnesbörd.
Många år ha gått, sedan jag hörde
följande lilla berättelse omtalas.
Åtskilliga detaljer torde därför fallit
ur minnet, men dess huvuddrag vill
jag dock försöka återgiva:
Lilla Ingrid hade sitt hem "där
västerhavets vågor brusa". Fadern
var sjöman och färdades långa tider
på de stora världshaven, skild från
sina kära.
Han hade lärt känna och älska
Honom, som har all makt i himmelen
och på jorden och på vars bud havets
upprörda böljor måste lägga sig.
Varje dag aaiförtrodde han sig och
de sina i Herrens hand ocli kunde
med A säf säga: "Haver jag dig,
frågar jag efter himmel och jord intet".
Ingrids moder var, som aposteln
säger, "fiende till Kristi kors" och
mannens "läseri" var henne
motbjudande. Då han ej lät övertala sig,
eller övergav sina nya åsikter, sökte
hon göra livet så bittert som möjligt
för honom då han vistades i hemmet.
Den fickbibel, ban köpt på en av sina
resor, gömde hon. Mannen led dock
allt med tålamod i sitt hjärta,
suckande till Gud för den kära
makan. Trångt liade han det på sina
resor bland ogudaktiga kamrater och
möttes av samma fiendskap under
vilotiderna i hemmet.
Då Ingrid var omkring nio år blev
hon sjuk. Sjukdomen tilltog hastigt
och föräldrarna voro oroliga för sin
älskling. Ingrid var dock helt lugn,
ja riktigt glad. En dag sade hon till
modern: "Mamma, jag vill inte bli
frisk utan jag vill dö och gå hem till
Jesus, som pappa älskar men mair.ira
inte vill höra talas om. Min
lärarinna har mycket talat om Jesus, och jag
har älskat honom länge, men har ej
förr vågat säga det för mamma."
Hon bad också modern vända sig till
Jesus och möta henne i himmelen.
Visserligen sörjde modern djupt,
då Gud tog hem lilla Ingrid, hennes
enda barn, men det såg ut som att
Herren likväl ej skulle få bli henne
för stark. Mot sin man var hon
vänligare än förut, men eljest förflöto
dagarna nästan som förut. Lilla
Ingrids utsäde grodde dock i det
fördolda, och då flera månader förgått
böjde modern sig som en arm,
förlorad syndare till korsets fot och
begärde nåd. Ingrids vittnesbörd hacje
■således burit frukt, likaså
lärarinnans arbete i skolan. "Våren fasta,
orubbliga, överflödande i Herrens
verk alltid, vetande, att edert arbete
icke är fåfängt i Herren." E. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
