- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 10 - 1920 /
231

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 29 - 18 Juli - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARNTIDNINGEN SØNABSKORJNET

231

tar jag mig icke heller, du är min
käpp och min stav, mitt ljus och min
bergfasta boning."

TKEDJE KAPITLET.

"Helt visst var det hästtramp, jag
hörde där nere från dalen", utropade
gamla Maria, då hon i första
daggryningen en kall höstmorgon sysslade i
sin stuga. Maria var en liten livlig
gumma, som väl visste att taga.vara
på tiden, och som därför också
vanligen var uppe före solen. "Helt
visst var det hästtramp", upprepade
hon åter högt för sig själv. "Give
Gud, att det blott icke är någon av
fienden från fästningen där uppe,
som hört, att jag sänt drottningen
bud om de belägrades nöd. Välan,
är det Guds vilja, att jag skall lida
för min tro, så skall han också giva
mig kraft därtill."

Maria talade synbarligen till en
ung man, som, storväxt ocli
kraftfull i ovanlig grad, var sysselsatt
med att hugga ved i ett- skjul, till
vilket dörren stod öppen från det
rymliga köket. Den storväxte
mannen fortfor dock helt lungt med sitt
arbete, låtande d’et. ena. väldiga
slaget följa det andra., utan att ägna
någon uppmärksamhet åt gummans
ord. De mörka uttrycksfulla
ögonen följdle yxans slag på ett sätt,
som visade, att tankarna voro
upptagna med större och viktigare ting
iu det närvarande arbetet, ehuru
i v sn detta fullgjordes plikttroget
3 c ii väl liksom allt, vad’ Peter
företog sig. Händelsen var, att denne
inge man f Marias femte och endie
ivarlevande sora, var både döv och
stum. De fyra äldre sönerna hade
dia, plägade modlern säga med tå-

rar glittrande i de milda ögonen,
gått från olika, stridsfält för tron
här nere att. där uppe inför Herren
själv nedlägga svärdlen och höra de
välsignade orden: "Väl gjort, du
godie och trogne tjänare !"

Den gamla hade ett
oemotståndligt behov att nyttja sin tunga, ocli,
då hon var ensam med Peter,
brukade hdn tala. alldteles så, som om han
hade kunnat höra henne. Peter,
berövad den dyrbara talförmågan,
verkade på sitt tysta sätt mera gott än
de fleste, som äro nog lyckliga att
äga denna. Han var den bäste son
för sin moder, och hans starka
armar funnos därtill alltid! färdiga att
hjälpa grannarna på åker och äng,
eller var det behövdes. Mer än en
änka med sina faderlösa små var
honom tack skyldig för undfången
handräckning. Sin- största glädje
hämtade han ur bibeln, vars ord han
väl kunde läsa, men icke uttala.
Hans hjärta vilade fast vid den
Herre. han älskade och här ville tjäna,
och om så fordlrats, att. Peter likt
bröderna skulle givits sått liv för
tron på honom, som först givit sitt
liv till återlösen för honom, skulle
han villigt hava lämnat det.
Liksom modern var han hugenotterna
varmt hängiven, och hade det icke
varit av omsorg för den gamla
modern, skulle han för läng© sedan
hava slutit sig till dem, som kämpade
för trosfrihet i landet.

Peter var begåvad med ett skarpt
förstånd, vilket särskilt, visade sig
i de uppfinningsrika ocli
mång-aha.n-da sätt, varpå han förstod! att
meddela sig med sin omgivning.
Gamla Maria brukade ock ofta säga :

"Om det. än varit Herrens vilja
att stänga tvenne dörrar för min son
Peter, så har han dock öppnat en
port för sig själv, varigenom pojken
kan gå ut och tjäna honom bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1920/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free