Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han klättrade upp på kajen, men det går
inte så lätt med bibehållen värdighet. Hans
vrede tycktes inte heller imponera något vidare,
ty hon skrattade fortfarande.
— Låt mig nu höra den förolämpade
gentlemannens afsked.
— Fröken, jag har aldrig i hela mitt lif
blifvit behandlad så här.
Han ämnade tillägga något, men stördes
af en gammal dam, som kom längs promenaden
och tydligen styrde kurs rakt på dem. Hon var
mycket egendomligt klädd, en stor ungdomlig
hatt med fladdrande hakband och skära rosor,
den grå sidenkappan slog i vinden som en ofylld
ballong. Gabriel tvärtystnade och flickan, som
följt hans blick, svängde sig genast upp på kajen.
— Snälla fröken de Ron, sade den gamla
damen med pipig och oerhördt mild stämma —
sitt inte så tunnklädd nere vid stranden den här
årstiden, jag ber er innerligt.
— Ja, men det är ju så varmt.
— Ack, fröken de Ron, ni känner inte
klimatet, ni, som är främling. Men lyd min
erfarenhet. Jag vore så tacksam. Själf har jag
mångfaldiga gånger fått besvärlig snufva om hösten
bara genom att gå här nere. Och hur mycket
farligare är det inte att sitta på den (här
hviska-de hon) kalla stenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
