Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om någon frågade Gabriel Åström, hvarför
han beslutat stanna så lång tid i en
småstads-håla, som han föraktade, och där inga band höllo
honom kvar, blef svaret tämligen undvikande.
Hade han sagt klart ifrån, skulle mycket godt
folk ryckt på axlarne och kallat honom
öfver-spänd. Det fanns nog en och annan, som gjorde
det ändå. Egenkär och modernt själfföraktande
som lifvet skämt bort honom till att vara, skulle
han hetsigt opponerat sig mot det goda folkets
omdöme, men i enrum fått ett litet nytt gissel
att klatscha öfvermänniskan med.
Till sin mor skref han en lång epistel, däri
han antydde, att han längtade till den stora
ensamheten och omedvetet sväfvade ut i
hågkomster från Schopenhauer eller Nietzsche,
något som gjorde henne grundligt orolig för hans
nerver. Äldre damer ha ju sin egen uppfattning
af filosofi och hon envisades i bref efter bref att
få komma till honom, men härtill nekade han
med en seg energi, som gjorde henne säker på
att det var fruntimmer med i spelet, och hur
känns inte det för ett modershjärta, där en son
logerar ensam i både förmaken och kamrarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
