Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvor lynende de to antagonister stirrer på
hin-anden.
— Jag begriper inte det här, upprepade
värden bekymrad. — Det fattas en af mina
gäster . . Nå, Gud ske lof, nu ringer det.
Han drog en suck af lättnad och fick genast
tillbaka sitt humör.
— Vänta bara, ni gamla uhuer, skämtade
han och gnuggade händerna — så ska ni få se.
— Hvad er det nu for overraskelser, sade
fru Jiitterbock matt. — Jeg vil slettes icke vide
af nogle overraskelser.
— Jag är mycket intresserad, sade hennes
man och sträckte på halsen som en liten tupp.
— Det tror jeg ganska sickert, sade fru
Jiitterbock och ruskade på hufvudet.
Bengt Rönnerkrantz och rektorn höllo sig
moltysta.
— Nej men, Wik, utbrast fru Jiitterbock, —
Det er jo en ung pike.
Det var Dagmar de Ron, som kommit in,
andtruten och med blossande kinder. Håret
glänste, ögonen bönföllo ödmjuka och den bara
halsen var just sådan, den borde vara. Flickan
tog sig verkligen så ut, att hon måste ha syndernas
förlåtelse som i en liten ask.
— Förlåt mig, farbror, att jag kommer så
förskräckligt sent. Det var på tok med
klädnin-gen och jag måste sätta mig och sy i. . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
