Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sedan hade hon plockat astrar till vaserna,
men nu började klockan bli mycket och Johanna
såg ättiksur ut, när hon sista gången var och
frågade, om inte fröken Beda kommit än.
Kaffebrickan stod dukad på matsalsbordet
och borta på buffén hade fröken Cecilia ställt
i beredskap ett par extra koppar och en stor
silfver-skål med småbröd, om Beda skulle ha främmande
med sig. Det brukade gärna komma in någon så där
på söndagsmiddagen för att prata bort en stund.
Till slut satte sig fröken Cecilia inne i
hörnrummet vid fönstret, där man kunde se bert
öfver bron och Hamntorget. Hon hörde ljudet
af vågskvalp och af båtar, som gnagde mot
hvarandra. Solljuset låg bländande skarpt öfver
hamnen. Där syntes knappt en människa, men vid
kajen, ett stycke bortåt’ Strandpromenaden till,
låg en norsk ångare på lustresa och flaggade.
Den hette »Christian Ancher», och fröken Cecilia
putade ut med munnen, missmodig, ty det
påminde henne om att konsul Ancker aldrig hälsat
på dem efter 1905. Så var det med alla deras
norska vänner, det hade blifvit en mur vid gränsen.
Där kom ändtligen Beda öfver Hamntorget
Hon skyndade sig det mesta hon kunde, det
syntes. Och bevars så varm hon såg ut i sin långa
svarta kappa. Cecilia gick ut i köket för att tala
om att fröken Beda var ensam, och när hon kom
tillbaka, var system redan i tamburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
