Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det här var genant. Gabriel märkte, att
han gjort sig löjlig, men nu var det så dags.
Pojken skrattade i mjugg.
— Hur kunde Gösta kalla mig för spion?
— Det är alla lärare.
Gabriel skulle velat bli arg, men
situationen kom honom att skratta.
— Gösta kan gå.
— Nej.
— Hvarför inte?
— Jag har inte låst dörr’n.
— Står Gösta och gör narr af mig, frågade
Gabriel, medan han öppnade.
Intet svar
— Det där om trasslet hörde jag af en slump
härom kvällen. Jag spionerar inte. — Han räckte
fram handen, och pojken bockade sig tafatt. — Vi
få komma öfverens om tyskan i morgon, Gösta.
Adjö nu.
— Adjö.
Pojken försvann och Gabriel satte på sig
för att gå till hotellet. Han såg åt fönstret.
Regnet piskade rutorna.
— Så förbannadt dumt, jag bar mig åt,
tänkte han, medan han gick utför trappan. —
»Uppfostrarekallet» har smittat af sig. En
pedagog, som snokar efter pojkarnes hemligheter. Fy
tusan. Och han skvallrar förstås, den lymmeln.
Jag blir utskämd och hatad ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
