Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brista i skratt, det föreföll så genomlöjligt, att
den inbitne reaktionären bestod sig med en sådan
apparat.
Utanför kyrkan dröjde de ett ögonblick,
medan Bengt Rönnerkrantz låste.
— Så där ja, nu är jag klar, sade han.
— Kyrkoherde Tideman har låtit mig göra
egna nycklar, så att jag kan komma och gå, när
jag vill utan att besvära klockaren. Om han
visste, hur jag slarfvat med låsningen i dag, vore
det väl slut med de förmånerna.
Han småskrattade och Gabriel sade något
om slumpen.
Vinden måtte tagit till igen, de arbetade
sig fram med hattarne nedtryckta och fingo
skrika till hvarandra för att höras. Bengt
Rönnerkrantz pekade ut släktens grafplats och
började på en anekdot från gamla tider. Gabriel
gick tyst, han hade redan en bra stund haft på
tungan en fråga om fru Borg. Nu var det för
sent, tyckte han, man behöfde lugn och ro för
det ämnet.
Strax sedan de kommit ut på gatan, mötte
de en vagn med koffertar och utanför porten till
Jutterbocks hus stod apotekarens gamla
hel-täckare och väntade.
— Nu kommer vi lagom, sade Bengt
Rönnerkrantz belåten. — Där ha vi dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
