Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då hon misslyckades, satte hon sig i sinnet, att
Gabben skulle hjälpa gossen, ja, ibland sade hon
till och med rädda honom.
Gabben delade inte fullt hennes ifver, han
var försynt och ville ogärna blanda sig i andra
människors privatlif. Därför undskyllde han sig
också med att fru Borg inte tillät en obekant
att ge pojken så mycket som ett äpple en gång.
Ja, men du måtte väl inte vara en
obekant, invände Dagmar — du, som bor här och
läser med honom.
— Han är så sur och litet begåfvad. — Det
var också en af Gabbens undanflykter.
— Hur skulle han kunna vara annat,
frågade Dagmar igen.
Det var under ett sådant samtal, som
Gabben förläget och på ett själf ironiskt sätt kom
att nämna den där gången, han köpte den lilla
ångmaskinen, som det aldrig blifvit af att lämna
fram. Om Gabben då sett in i Dagmars ögon,
skulle han nog inte låtit minuten gå ifrån sig,
men han tänkte på hvad han berättat och lade
inte ens märke till den veka skiftningen i hennes
röst, när hon sade:
— Åh, du Gabben. En liten stund senare
fortsatte hon: — Men nu ger du honom den,
Gabben. Inte sant? I morgon dag.....och,
du, låt mig vara med, så att jag får se, om han
blir glad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
