- Project Runeberg -  Rönnerkrantzarnes stad. En kustroman /
235

(1912) [MARC] Author: Ejnar Smith
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var kanske väl, att det hördes steg ute
i tamburen. Gösta kom igen och hade sin mor
med sig.

Fru Borg räckte Gabriel handen, den var
kall och orörlig, och så gjorde hon en
främmande bugning för Dagmar.

— Jag får tacka för att herr Åström tänkt
på Gösta, sade hon stelt. — Hans familj har nog
annars råd att bestå honom med leksaker.

— Det tviflar jag inte på, svarade Gabben
hastigt, han var nära att bli ond.

— Här är väl inte frågan om råd och råd,
kunde Dagmar inte låta bli att infalla.

Fru Borg gjorde en ny högtidlig bugning
åt Dagmar till.

— Det är väl herr Åström, jag har att göra
med, frågade hon misstänksamt.

-Ja visst. — Gabben var irriterad af
Dagmars inlägg och hon drog sig undan bortåt
fönstret.

— Herr Åström har så bra tagit reda på
hvad Gösta tycker om, sade fru Borg långsamt

— och därför får Gösta ta emot presenten.
Tacka nu, Gösta.

Gossen gick fram till Gabben. Han hade
tårar i ögonen och såg upp med en så lycklig
blick, att Gabben drog honom till sig och rörd
strök honom öfver håret.

— Nu skall inte jag störa lektionen, sade
fru Borg, när Gabben släppt Gösta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/seronner/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free