Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lät honom få rodret, när de hunnit ur
hamnens vanskligheter och lågo för styrbords
halsar bort förbi Sigurdsholmen.
Dagmar själf var så förstämd af det
gamla vanliga hemma på pensionat Furukrona,
att Gabben märkte det och gjorde henne oroligt
forskande frågor, hur det var fatt.
— Asch, det är ingenting, svarade Dagmar
— jag har det beskt med typerna där hemma,
förstår du.
— Jaså, ingenting annat, sade Gabben
lättad, han hade naturligtvis tagit åt sig hennes
misslynthet. Att Dagmar var ledsen, när det
inte stod i samband med honom, betydde mindre.
— Hvarför flyttar du inte?
— Det har sig inte så lätt. — Dagmar
gjorde sitt bästa för att få en munter ton. — Men
nu tänker vi på något annat. På hafvet, solen
eller hvad du vill. Är det inte vår i luften,
Gabben, »den vår, de svaga kalla höst».
Citatet sporrade honom, nu måste han läsa
något af sitt eget för henne.
— Hör, skall du få höra, sade han och
ställde sig med ryggen mot masten och armen
på bommen, han kunde omöjligen läsa sittande.—
Här har du min dikt:
Rönnerkrantzarnes stad.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
