Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid ingenting, och middagen blef glad. När
champagnen kom i glasen, till och med i Göstas, höll
Gabben tal, kort och godt:
— Vinet är för Dagmar och solen. Jag
tömmer min bägare för Tamour sans phrases.
Dagmar skrattade, hon njöt drycken och
tog emot Gabbens cigarrettetui med en suck af
välbehag.
Men så snart det var möjligt, skickade
Gabben ner Gösta till Styre för att fråga, om han
fått mat och om det var tid att segla.
— Nu, Dagmar, sade Gabben ifrigt, när
gossen försvunnit — nu vill jag läsa en dikt för
dig. Den kommer jag så väl ihåg, men jag har
inte kunnat förrän nu.
Dagmar nickade, och Gabben valde ut ny
plats, närmare henne, innan han började:
Spelen sakta, vindar, spelen
lätt på skogens alla strängar!
Kvällens djupa stillhet delen
med er lek kring tysta ängar!
Ariadne, låt mig luta
pannan mot ditt knä och sluta
mina ögon. Jag vill njuta,
känna lyckan i en dröm.
Nejden genom kvällens slöja
skymtar dunkel som en saga.
Vindens spröda toner dröja,
än de jubla, än de klaga.
Ariadne, du skall smeka
tyst mitt hår och lyss till veka
ljud från böljorna, som leka.
Sol och dagens glitter glöm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
