- Project Runeberg -  Rönnerkrantzarnes stad. En kustroman /
263

(1912) [MARC] Author: Ejnar Smith
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skratt. — För tjugofem år sedan hade jag inte
hunnit in i första förberedande en gång.

— Maria har sett Helgas prästbetyg, kom
i håg det, inföll fröken Varolén elakt. — I den
där kostymen kommer Helga att se lika
herrtokig ut som fröken de Ron.

— Berta, jag förbehåller mig, sade fröken
Lind eldröd i ansiktet.

Dagmar gitte inte säga någonting utan
nöjde sig med en blick, men det förargade fröken
Varolén, som strax var färdig att fortsätta:

— Jaså, jämförelsen var otreflig.

Dagmar såg på henne igen och sade helt

lugnt:

— Tänk om jag en gång skulle tala om
fröken Varoléns förhärskande egenskaper.

— Var så god. Det skulle verkligen roa

mig.

— Ni är illvillig, skenhelig och simpel. —
Dagmar höjde inte tonen.

— Och sådant vågar ni komma med, en
bortskämd, oskicklig slyna som ni. — Fröken
Varolén hetsade upp sig.

— Om vi två nu vore män, sade Dagmar
kallt som nyss — skulle vi väl ryka ihop och
slåss.

Då fnissade Olivia till.

— Gå ut, Olivia, befallde fröken Bjurner
strängt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/seronner/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free