Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagmar undvek Gabben flere dagar för det
anonyma brefvets skull, men hon erkände för
sig själf, att hon saknade honom. Hon ville gärna
tro, att det hela var osanning, hvarför skulle
man fästa sig mer vid skvaller för att det var
skriftligt. Det gjorde ondt att tro sig på väg att
förlora honom och halft med förvåning mindes
hon sin lust emellanåt att smeka bort hans
själf-plågande grubbel, som alltid förefallit henne så
främmande och barnsligt onödigt. Hon för sin
del visste ju, att lifvet var enkelt och begrep sig
inte på folk, som gjorde det inveckladt. Dag
efter dag, hvarje ledig stund hade hon varit
tillsamman med Gabben, men nu först gjorde hon
upp räkningen med sig själf och fann, att det
var något, som band henne vid honom. Vanan
vid bröderna, deras kamrater och andra unga
män, som hon otvunget umgåtts med, hade låtit
henne taga den nya bekantskapen helt
naturligt. Det skulle inte fallit henne in, att man
kunde bli kär i Gabben och hans genomskinliga
förälskelse hade inte heller varit annat än det
gamla vanliga. Han motsvarade mindre än många
andra den litet oklara gestalt af styrka, klokhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
