Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bedas lilla sybord vid hömfönstret. Det blef
en stunds besvärad tystnad. Dagmar var inte i
stämning att bryta den, men till slut ämnade
hon just fråga efter tant Camilla, då fröken Cecilia
slungade fram:
— Vi äro mycket gamla. . . och inte värst
trefliga.
Dagmar visste inte, hvad hon skulle svara.
Systrarne rörde sig oroligt på sina stolar.
— Fröken vantrifs, sade Beda — tror
Camilla.
— Det tror Bengt också, tilläde Cecilia. —
Vår bror.
— Vikingen tål inte Maria Bjurner, sade
Beda.
— Fy, Beda, förebrådde Cecilia — inte
skvallra.
Då kunde Dagmar inte låta bli att le. Det
gamla hemmet var så stilla, att hon måste känna
trygghet, och de två gummorna så lustigt blyga för
henne och så rörande förnumstiga, att hon
bara vid att se dem, blef lättare till mods.
— Jag skvallrar inte, Cecilia. — Beda lät
sårad.
De voro på väg att komma ifrån ämnet,
men så förde Dagmar dem tillbaka:
— Det skulle nog inte fattas mig mycket,
om jag bara slapp att bo, där jag nu bor.
De båda systrarne sågo på hvarandra och
rodnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
