Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De kommo till sist ned i systrarnes
hörnrum. Där var kronan tänd och rullgardinerna
nedfällda. Bengt visade med en åtbörd mot
porträtten på väggen och sade:
— Det är likt vår far.
— Hvem är hon till vänster, frågade
Dagmar. — Hvad hon måtte varit vacker.
— Min mor, svarade Bengt dystert. — Hon
dog för min skull, då jag föddes. Det fanns
ingen lycka för henne. Han var så till åren och
hon alltför ung.
Det blef tyst en stund. Ute i matsalen
dukade Bed a bordet. Cecilia kom in ibland och
rättade på henne. Så gnabbades de som vanligt
utan bitterhet eller vrede, tills Cecilia gick ut i
köket igen.
— Så mycket gamla saker det finns, sade
Dagmar till slut — både här och hos farbror
Wik.
— Ja, men det är en skillnad, sade Bengt
och såg bort till pendylen. — Han tycker om
antikviteter, och vi lefva i det förflutna.
Klockan var nästan half åtta och när hon
slog, kommo systrarne in. De voro mera
tystlåtna än vanligt i sin väntan på gästerna, och
Beda låste ner sitt arbete i sybordet. Bengt
gick ett par slag fram och tillbaka med händerna
på ryggen, men så stannade han midt på golfvet
med ett ryck. Det bullrade i tamburen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
