Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som helst hade Gabriel förlorat intresset, och
han hånade sig själf för sina ovetenskapliga
försök till psykologiska undersökningar.
Nu började Gabriel tro sig lida af brist på
sexuell tillfredsställelse. Han fruktade som
otaliga gånger förut för sitt förstånd. Om
kvällar-ne jagades han af människodjurets instinkter
rund t kajerna utan att finna mål för sina
vandringar. Han kände sitt tillstånd som en
förnedring men höll ofta till själf försvar och
uppmuntran tysta predikningar om återhållsamhetens
faror, allt under det han ängslades för ett
läkareuttryck om att en person med hans
temperament lätt kunde råka in i en circulus vitiosus,
om han hängåfve sig åt sin lust.
Timmarne i kaféet om eftermiddagarne, då
Lisa hade vakten, började han längta till mer
och mer, ju säkrare han blef, att Dagmar
verkligen kunnat öfvergifva honom. Lisas
madonne-likt oskyldiga uppsyn gjorde honom tveksam,
men en afton drog han henne ned i knät och
kysste henne. Då var det slut med madonnan,
kinderna rodnade, ögonen blefvo simmiga och
hela flickan skälfde. Hon skrattade till, slog
ar-marne om hans hals och tryckte sig häftigt
intill honom.
— Du får göra med mig, hvad du vill,
hvis-kade hon, genast färdig att dua honom. — Du
gör mig galen. Får jag komma till dig i kväll,
då vi ha stängt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
