Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sámigiel-ruoŧagiel oassi : Samisk-svensk del - b - baddjálagai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baddjálagai ovanpå varandra;
(alltför) tätt inpå varandra
baddjánit höja sig; stiga upp;
(fig) uppstå
baddje- över-, övre
baddjel postp, prep, (hän) över;
mer än; adv, över
baddjelažžas postp, prep, adv,
litet högre upp, litet ovanför;
från ett ställe litet högre upp
baddjelaž’žii postp, prep, adv,
litet högre upp
baddjelduol’bmat lm överträda
baddjelgeč’čujubmi m förakt,
ringaktning
baddjelgæč’čat čč förakta,
ringakta
baddjelii postp, (hän) över, (till)
ovanför; på, över (föremål för
tanke el känsla); prep,
ovanför, högre upp än; adv, högre,
längre upp; på (om att ta på
ett klädesplagg)
baddjelis postp, prep, ovanför,
högre upp än; postp, på, över;
av, (ned) från (platsen på ngt);
adv, högre el längre uppe;
högre el längre uppifrån; på
(om kläder)
baddjellundulaš ž’ž žž
övernaturlig
baddjelmærálaš ž’ž žž omåttlig,
ofantlig, överdriven
baddjesábmelaš ž’ž žž fjällsame
báddji j smedja
baddjin uppe, upptill; uppifrån,
ovanifrån
bádni n tand
baðoš, battuš- fågelstjärt
báð’va ðv masurträ
bagadit tukta, aga; fostra;
vägleda
bagadus ss s aga; vägledning
bagadæbmi m fostran;
upptuktelse
bág’get tvinga; jfr nág’get
bág’gi gg grimma
bág’go gg tvång; jfr nág’go
bággulaš ž’ž žž tvingande;
obligatorisk
bágŋat ŋ hoppa (om fisk)
bahá attr bahás dålig, ond; elak
bahábut värre
bahádáttulaš ž’ž žž illvillig
bahámusat adv, sämst, värst
bahánit förvärras, bli värre; bli
ond, arg (på: ala)
bahás ont; illa
bahát, bahábu- sämre, värre
bahávuotta ð ondska; jfr bahudat
bahudat kk g ondska; jfr
bahávuotta
baica däremot, snarare, hellre
bái’di id skjorta; blus
bái’dnit in sätta smak, lukt el
färg på ngt
bái’dno in färg (att måla med)
bai’ka ik smuts; avföring,
spillning
báikálaš ž’ž žž lokal; stationär
bái’ki ik plats, ställe, ort
báiman herde
bái’sat is svälla, stiga (om t ex
vattenstånd)
bái’ste ist stekpanna
bái’stit ist steka (i stekpanna);
jfr bassit s
bái’talit värma (t ex händerna)
vid eld; värma sig vid eld
bái’tit it lysa, skina; värma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>