Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - VII. Årsfest i Stockholm under hotfullt upplopp och mörka framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
och således hjälpte vi dem att någorlunda angenämt fördriva dessa
timmar, vilket de icke annars varit i stånd till under så ledsamma
omständigheter.»
Inför domaren erkände majoren oförbehållsamt att hon brutit
förbudet mot mötens hållande efter mörkrets inbrott och blev dömd till 100
kronors böter.
Efter detta utslag fann major Ouchterlony lämpligast att icke trotsa
förbudet och höll ej offentliga möten på kvällarna. Mötestiden var
vardagar och söndagar kl. 3 e. m. samt söndagarna dessutom kl. 7 ocli
11 f. m.
Ett av de första numren av Stridsropet för 1884 berättar:
»För en kort tid sedan berättade en av våra soldater, att han på
gyckel blivit tillfrågad av en otrogen kamrat: ’Nå, vad spelas det nu för
pjäs på Ladugårdslandsteatern?’ Soldaten svarade: ’Den ondes
besegrare’, och vi kunna i sanning giva honom rätt–-.»
Och så följer meddelande om att mötena äro talrikt besökta och att
många själar söka frälsning och helgelse. Polisingripandet, som många
trodde skulle tillintetgöra Frälsningsarmén, blev sålunda icke till döds.
Kanske verkade det i stället tvärtom.
Majoren lät sig emellertid icke utan vidare nöja med polisens beslut
och dess tillämpning. Även eftermiddagsmötena blevo nämligen föremål
för anmärkningar, då polisen och salvationisterna ibland hyste olika
meningar om tiden för »mörkrets inbrott», som det stod i
överståthållar-ämbetets resolution. Majoren uppsökte därför en astronom för att få
ett tillförlitligt uttalande i denna fråga.
»När slutar dagen?» frågade majoren.
»Det var en konstig fråga», svarade vetenskapsmannen. »Det är ej
gott att säga. Men vem är ni, och varför frågar ni?»
»Jag är ledare för Frälsningsarmén och är berättigad att ha möten
endast då dagsljus ute är rådande. Därför måste jag veta hur länge
dagsljuset räcker.»
»För Frälsningsarmén är det natt dygnet om», blev den lärde herrns
förbluffande svar.
Majoren överklagade hos Svea hovrätt överståthållarämbetets
förbud. Besvärsskriften anför som skäl för förbudets upphävande:
att den av kommissarien Hallgren avgivna rapporten, varpå poliskam-
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
