Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - IX. Andlig vårtid med sjudande liv och stark växtlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
smörgåsar och mjölk. Under festen talade bl. a. fru
Andersson-Meijer-hjelm, som under Arméns första år i Stockholm var en av dess
trognaste vänner. Sedermera höllos flera gånger sådana fester, vilka på
visst sätt kunna sägas vara begynnelsen till Arméns sociala arbete i
detta land. Om en bespisningsfest rapporterar H. M. i Stridsropet för
20 februari 1886:
»Stor middag på Östermalm. Som varje stockholmare väl vet, så är
Östermalm en av de fashionablaste delarna av huvudstaden, och
följaktligen bör ju ’en stor middag’, hållen inom samma stadsdel, också
anses vara därefter.
Man tänker sig genast en elegant våning i något av de ståtliga
palatsen, finfina anrättningar och dyrbara viner samt — främst av allt
— värdfolk och gäster ur den förnäma och rika världen.
Och hur var det nu?
Lokalen: Ett av de flesta världens barn föraktat ställe.
Matsedeln (oskriven) : Vanlig söndagskost i ett tarvligt hem — bröd.
oxkött med pepparrotssås och potatis, köttsoppa med klimp.
Värdfolket: Tiggare (helst för andra).
Gästerna: Dito (för egen räkning).»
I fortsättningen berättar referenten att gästerna voro 500, att då
mat fanns kvar, när alla ätit sig mätta, sände major Ouchterlony ut
kadetterna att från gatorna insamla fler hungrande och att detta
»notvarp» hopbringade ytterligare ett trettiotal fattiga samt att tjugusju av
gästerna före festens slut hade lämnat sig åt Gud.
Det är att märka att dessa fester höllos i en tid, då
frälsningsofficerarna själva levde »ur hand i mun», ja, ofta saknade bröd för dagen.
I början av maj 1885 meddelar »Ropet» om »Krigsrustningen för
ett anfall i södra Sverige», och i samma månad börjas striden i Malmö.
En månad senare öppnas kår i Visby. Dess lokal blev stadens teater,
som också kallades Oscarssalen. Major Ouchterlony ledde de första
mötena, vilka kapten Lizzie Owens å kapten H. S. Gabriels vägnar —
de voro sålunda Visby kårs första officerare — rapporterar som
framgångsrika. Lokalen, som rymde 400 personer, var fullsatt i mötena,
och många själar sökte frälsning. I början av augusti hade
stockholmskårerna sjömanöver till »rosornas och ruinernas stad». Man skulle ha
anlänt kl. 8 söndag morgon, men ankomsten blev av dimma försenad
till samma klockslag söndag kväll. Ett till på eftermiddagen annonserat
möte i S:t Nikolai-ruinen hölls omedelbart efter debarkeringen vid
ljuset av stearinljus och ett par fotogenlampor. Från ruinen tågade
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
