- Project Runeberg -  Sextio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882-1942 /
105

(1942) [MARC] Author: Evald Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - IX. Andlig vårtid med sjudande liv och stark växtlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andlig vårtid, med sjudande liv

man till Oscarssalen, där salvationisterna höllo på att nödga syndare att
komma till Jesus, ända till dess att man måste skynda till båten, som
avgick kl. 12 midnatt. Redan fjorton dagar senare hade man åter besök
från huvudstaden. Det var några officerare och »musikcorpsen», som
kommo för att gottgöra vad som förlorades genom den försenande
dimman under sjömanövern. Stora skaror av folk samlades till mötena,
och — säger referenten i »Ropet» — »soldaterna, som nu betydligt
vuxit i antal, voro livliga och kvicka att fyra av». I ett av mötena
gjordes insamling till horninstrument för Visby kår, och den lyckades
utmärkt — en vän gav 100 kronor, en gav 25 kronor, etc.

I januari månad säges i en rapport från kåren bl. a.: »I lördags
och söndags voro teaterföreställningar anordnade i salen under den.
som vi begagna för våra möten; från vederbörande myndighet kom
uppmaning, att vi skulle inställa våra möten dessa aftnar. ’Ni kan ej få
någon polisbevakning, och folksamlingen blir så stor och orolig, att

ni ej kan hava några möten. Ni gör bäst i att inställa dem.’–-

Vi låtsades som om ingenting hade hänt, vi begärde ingen polis, utan
vi hade möten så som vanligt. Sedan kommo vi underfund med att
djävulen hade aning om det nederlag, han just dessa aftnar skulle
lida, och nu gjorde han med oss, såsom Sanballat gjorde med judarna,
då de började att åter uppbygga Jerusalems murar — han sökte
förhindra oss, men han fann lika liten framgång härvidlag, som då han
ville hindra dessa judar.»

Denna berättigade ovillighet att tillmötesgå myndigheternas
besynnerliga uppmaning renderade kåren mötesförbud, vilket i sin tur förde
flera officerare i fängelse.

Sundsvall och trakten däromkring hade länge synnerligen intresserat
major Ouchterlony, särskilt befolkningen vid de många sågverken.
Sommaren 1885 företog hon en rekognosceringsfärd till Norrland och
besökte först Sundsvall. Om vistelsen där skriver hon bl. a.: »Under min
rekognoscering fann jag i Sundsvall goda vänner, ett gästfritt hem.
häst och vagn m. m. till min bekvämlighet, men ännu bättre — bröder
från både statskyrkans och missionens läger, som gåvo oss personlig
hjälp och intresse. Vi besågo olika platser. Första tanken var att
förvandla en gammal cirkus till ett frälsningstempel, vilket dock icke
verkställdes, enär ägaren ansåg det ligga för nära rövarkulan —
värdshuset. Ett stall undgick även vår spekulation. Till sist beslöto vi att
resa frälsningsbaneret i en godtemplarlokal å Mon. Den är ljus och

105

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sextioar/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free