Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - X. »Man skall förfölja eder — och sätta eder i fängelse»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
De bistra förhören och de som laviner växande bötesskulderna
förmådde icke stäcka de tre unga männens mod. I regel brukade de
använda tiden i rättens förmak, då de väntade på att bli inkallade, till
att hålla bönemöte, och så trädde de inför sina domare med strålande
ansikten och glada hallelujarop, som i hög grad konsternerade de stränga
herrarna. Och sekreteraren var ibland fundersam huruvida han skulle
protokollföra »brottslingarnas» svar.
Exempelvis:
Rättens ordförande: »Erkänner ni att ni den dagen överträdde
magistratens förbud?»
En av de anklagade: »Vi prisade Gud efter klockan 8 e. m.
Tolv-själar blevo frälsta. Ära vare Jesus!»
Domaren tappar koncepterna. Paus.
Sekreteraren: »Skall detta tagas till protokollet?»
Den 8 mars 1886 införpassades kadetterna Erik Esk och August
Rosenberg till Visby cellfängelse för att där under 23 dygn avtjäna
de först ådömda böterna på 200 kronor. De voro sålunda de första
svenska salvationister som för Herrens sak måste gå i fängelse. Både
under fängelsevistelsen samt förut och efteråt fingo de på det mest
otvetydiga sätt erfara att allmänhetens sympatier var på deras och
icke på myndigheternas sida. Några gånger blevo de och deras kapten
föremål för de mest entusiastiska hyllningar från folkets sida. Och
under de tjugutre dygnen brukade frälsningssoldaterna och mycket annat
folk samlas i den branta backen ovanför fängelset för att uppmuntra
de båda fångarna med sång och musik. Vid frigivningen mottogos de
med blommor, flaggor och musik och fördes i triumftåg till armélokalen.
Men fängelsepastorn stod på myndigheternas sida. En dag besökte
han Esk, som satt i sin cell, iklädd sin röda tröja, och klistrade
tändsticksaskar. Prästen betraktade en stund medlidsamt fången och sade
med en djup suck: »Stackars unge man, som så tidigt kommit in på
brottets bana!» — »Är det brottsligt att predika Jesus som världens
Frälsare?» frågade kadetten. — »Nej, men man skall vara mänsklig
lag underdånig.» —- »Var i Sverges lag står det att man inte får tala
om Jesus efter klockan 8 e. m.?» — Ja, det kunde ju inte prästen säga.
Och så fördes samtalet in på andra spår.
Under gudstjänsten påföljande söndag läste prästen ett Herrens ord,
som så välsignade en av de båda kadetterna, att han utslungade ett
ljudligt halleluja. Efter gudstjänsten fick han besök i cellen av direktören,
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
