Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - X. »Man skall förfölja eder — och sätta eder i fängelse»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Man skall förfölja eder — och sätta eder i fängelse»
som sade: »Ni får inte föra oljud.» — »Jag förde inte oljud, jag blev
bara så välsignad av vad som lästes, så jag måste ropa halleluja.» —
»Ja, men det får ni göra tyst en annan gång.» — »Om det bara går.»
Kapten E. Hellberg inmanades i häkte i Stockholm i augusti 1886
och skulle egentligen suttit där i 48 dygn för att avtjäna sina böter.
Genom konungens nåd befriades han dock efter 30 dagar. Han, liksom
kamratenia i Visby, gick med glädje i fängelse för Jesu Kristi sak.
Från sin cell skrev han brev, som endast andades jubel och hänförelse:
»–-En furste i sitt praktfulla gemak kan ej känna sig lyckligare
än vad jag i denna stund gör här, där jag sitter i min enkla cell, vars
egentliga möblemang utgöres av en liten väggfast bänk och dito
hörnhylla, varpå lösöreboet och matförråden äro placerade — ett fat, en
kruka med vatten, en kaka bröd och ett par böcker. Och träskeden,
varmed jag öser i mig min ärtsoppa, är mig långt kärare än
tennskedarna på högkvarteret — ja, till och med än silverskedarna i mitt kära
föräldrahem. Min förtjusning kände inga gränser, då efter ett dygns
förlopp mitt möblemang ökades med ett skrivbord, en stol, ett
bläckhorn, en penna och det ark papper, varpå dessa rader äro nedskrivna.
Aldrig förr i mitt liv har jag känt mig så lycklig över ett ark papper.
Jag kunde ej låta bli att falla ned på mina knän och tacka Gud för
denna nya kärleksbevisning samt nedkalla Guds välsignelse över den
välvillige man, som beredde mig denna stora glädje.»
Han gav även uttryck för sina känslor i sånger och poem. Vi citera
ett par verser:
»Att oss från striden hindra
och nedslå håg och sinn’,
man ock ju stundom stänger
i fängelser oss in;
men om än kroppen späkes.
vår själ dock fröjdas där
och lika salig sjunger:
vårt liv försäkrat är.
Och sen en gång i himlen,
långt skilda från all nöd,
från rättegång och trassel,
från fängelse och död,
vi högljutt prisa Herren.
9
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
