Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - X. »Man skall förfölja eder — och sätta eder i fängelse»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Man skall förfölja eder — och sätta eder i fängelse»
av landets högsta juridiska instans. Men i många fall fanns nog bakom
myndigheternas åtgöranden en illvilja och elakhet mot Frälsningsarmén
och dess verksamhet, som med glädje hälsade en förment möjlighet att
komma den till livs. Polisen for ibland fram synnerligen brutalt.
Rekordet i detta stycke slogs i Malmö. Följande händelse, som utspelades i
Arboga och berättades av dåvarande kapten Annette Anderson, är
karakteristisk :
»Fem minuter före halv tio tog jag min klocka i handen och
uppmanade de ofrälsta själarna att på de få minuter, som ännu voro kvar,
välja liv eller död. I samma ögonblick trädde tre poliskonstaplar fram
och tillsade mig på ett mycket rått sätt att det var åtta minuter över
tiden. Jag frågade om jag skulle få med några ord i bön avsluta mötet,
men det beviljades mig icke, och därtill hotades jag med att det skulle
anmälas nästa dag. Innan jag slutat välsignelsen, hade de visat ut nästan
allt folket.»
Ett annat exempel på hänsynslös framfart från myndigheternas sida:
Kapten Klara Hall hämtades i Strömstad någon av dagarna närmast
före påsk — detta säkert av taktiska skäl: hennes bortovaro skulle hindra
hållandet av de många påskhelgsmötena — och fördes i stark kyla på
fångkärra den 9 mil långa vägen till Uddevalla fängelse. Lyckligtvis
fick hon av en god vän låna en päls, som också blev henne ett
välbehövligt täcke i cellen.
Om ett par »brottslingars» häktande i Askersund berättar Stridsropet
den 19 januari 1889:
»Torsdagen den 10 januari kl. 12.20 e. m., just som kapten Augusta
Härnström och löjtnant Kristina Pettersson i Askersund stodo färdiga
att resa åt landet, infann sig en polis och förde dem till stationen för
vidare befordran till cellfängelset i Örebro. Kadett Engberg skulle även
då hava avhämtats för att förpassas samma väg, men som hon kort
förut varit sängliggande sjuk, fick hon anstånd i 24 timmar. Vid
avfärden från Askersund voro borgmästaren och stadsfiskalen närvarande
och, såsom det påstås, lära hava yttrat: ’Nu få de väl späkas’, och ’nu
skall det väl bli ro för de skrikhalsarna’.
Vad för brott hade de då begått? Intet enligt svensk lag. Huru kunde
de då förpassas till fängelse och iklädas brottslingsdräkt?
Jo, myndigheterna på vissa orter hava tagit sig för det orådet att
godtyckligt bestämma när och huru länge Frälsningsarmén får hålla sina
möten, samt belägga med stora böter eller fängelsestraff, om dessa
bestämmelser eller påbud överskredos. Emot ett sådant självtaget, emot
svensk lag stridande påbud, hade de tre förbrutit sig, eller med andra
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
