Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XII. Begynnelsen i Danmark, Norge och Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den nya rörelsen började utgiva en tidning, »Til kamp mot
Frelsesarmeen», som dock utkom i endast tre eller fyra nummer.
Men rörelsen utbredde sig. Till det mycket primitiva högkvarteret i
huvudstaden inströmmade brev från landsorten med begäran om att
Frälsningsarmén skulle komma. Innan årets slut hade också verksamhet
påbörjats i Arendal, Kongsberg, Horten, Dröbak, Hönefoss och
Drammen. Och före slutet av 1889 fanns det tjugufem kårer i olika delar
av landet.
Den första tiden sålde man i Norge det svenska Stridsropet, som intog
rapporter på norska om arbetet på andra sidan Kölen, men fr. o. m.
den 17 maj 1888 började Frelsesarmeens i Norge officiella organ,
Krigsropet, att utkomma.
Den 25 augusti samma år lades grundstenen till byggnaden vid
Pilestrædet 22, som inrymmer högkvarter och samlingslokal. Den högtidliga
akten leddes av kommendör Ouchterlony. Redan den 22 december kunde
byggnaden tagas i bruk, och dess officiella invigning förrättades av
general William Booth. Samlingslokalen togs i bruk av Kristiania I:a
kår, medan II:a kåren flyttade till Grönland 9. Kapten Thunéll hade i
början av september återbördats till fosterjorden. Han efterträddes som
B. O. av Norges förste infödde officer, kapten Carl Breien. Första
befälhavare över I:a kåren i dess nya lokal var den svenska kapten Augusta
Lindblad.
Stabskapten Orsborn, som den första tiden under kommendör
Ouchterlony var den närmaste ledaren av Arméns krafter i Norge, ersattes
i november 1888 av major Charles Sowton. Samtidigt löstes
verksamheten i Norge från direkt subordination under högkvarteret i Stockholm,
ehuru major Sowton enligt generalens bestämmelser hade att i vissa
viktiga frågor stå i korrespondens med kommendör Ouchterlony.
Flera svenska officerare ha tjänstgjort i Norge: kommendör Hanna
Ouchterlony, som öppnade verksamheten och sedan var territoriell ledare
åren 1894—1900, kommendör Johan Ögrim, som var chefsekreterare
vid mitten av 1890-talet och territoriell ledare 1906—1912, kommendör
Karl Larsson, som nu sedan 1928 är territoriell ledare, överste Gustaf
Blomberg, som en första period var divisionsofficer och sedermera
chefsekreterare, överste Annette Andersson, som under många år
innehaft ett flertal ledande ställningar, m. fl.
Frelsearmeen i Norge är nu en organisation på 125 kårer, 643
utposter, 100 sociala institutioner och 725 officerare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
