Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XIII. Femårsperioden 1888—1892
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femårsperioden 1888—1892
ning. Kapten Andersson ville ha dem till botbänken, men de ville icke
gå dit. »Det blev oss därför», berättar hon, »nödvändigt att åstadkomma
en förändring. Därför drogo vi ut på krogar, gator och torg och inbjödo
drinkare och andra ’stora’ syndare till våra möten. De kommo, ja, d. v. s.
vi togo dem med oss helt enkelt. En kväll hade jag före mötet gått ut
för att samla krogkunder till oss, och jag hade lyckats riktigt bra. Två
bänkar längst fram hade vi reserverat för dem. Lokalen i övrigt var
fullsatt, då jag marscherade in med mina ’fångar’ från krogarna, och
hela publiken brast i skratt, när den såg mig komma med fyllbultarna.
Men jag förklarade saken för dem. ’Sjutton dagar’, sade jag, ’ha vi
predikat för er och inbjudit er till Frälsaren, men ingen av er har
velat komma. Nu skola vi vända oss till de fallna, de sjuka, de trötta,
de elända, som erkänna sig behöva frälsning.’»
Detta blev signalen till en härlig väckelse. Andens susning förnams
i mötena, människorna gräto och ropade om frälsning. Sju hundra voro
inregistrerade som nyomvända, när första årsfesten hölls, och kåren
hade då en präktig soldatskara. Från första stund fick Örebro I:a
kår många varma vänner. Ej sällan såg man också i mötena ett stort
antal äldre lärjungar från Karolinska läroverket, där det dock så
småningom lär ha utfärdats förbud mot armébesök.
I december 1910 inflyttade kåren i sin nuvarande lokal, som
uppförts på den gamlas tomt. Under tiden från den gamlas rivning till den
nyas färdigblivande höll kåren möten i ett tält.
Frälsningsarméns begynnelse i Landskrona har enligt d:r Laura Petri
(»Hanna Cordelia Ouchterlony», sid 149) skildrats av ingen mindre än
Selma Lagerlöf, som vid denna tid var lärarinna i nämnda stad. D:r
Petri anser nämligen att följande skildring i »En fallen kung» är gjord
efter förebild från Landskrona.
»Det var trängsel på gatan, stockning i porten. Där funnos skarpa
armbågar och bittra tungor; gatpojkar och knektar, pigor och
hjälpkäringar; fredsam polis och stormig pöbel. Armén var ny och modern.
Balerna förvissnade, krogarna försmäktade. Eleganter och hamnbusar,
alla gingo på Frälsningsarmén.
Inne i salen var det lågt i taket. Längst bort fanns en tom estrad.
Omålade bänkar, lånade stolar. Uppflisat golv, fuktrosor i taket, lampor,
som rykte. Järnugnen mitt på golvet spred värme och kolos. Alla platser
blevo fyllda på ett ögonblick. Närmast estraden sutto kvinnor,
anständiga som i kyrkan, högtidliga som i brudstolen, och bakom dem sjåare
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
