Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XIII. Femårsperioden 1888—1892
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg,
(’Naj, hör nu, mannar, här ä så varmt. Flödd er, sau ja faur gå
ud . . .’ viskade en av platsens mera betydande affärsmän.)
–-med dåliga nöjen av alla slag, med vilka han lockar
pengarna ur edra fickor och friden ur er själ–-
(’Å, hon måtte veda hud!’ mumlade en herre, som brukade hyra ut
sin sal till kringresande förevisare.)
—–och ingen är säker för honom; bäst han är här, så är han
där, och överallt stör han friden i oskyldiga hjärtan–-
(’Hon menar vesst postmästarn pau snälltauged, som kom fru
Pehr-sons Lina i olöcka.’)
–-Han smyger sig in ibland er, ja, i denna stund sitter han
mitt framför mig–-
(’Naj, hörrr nu, kaptenskan, dä va ja som ga na kalvastegen!’
viskade det ångestfullt från främsta bänken.)
–-När han förskapad till en ljusens ängel, går omkring här
mitt ibland oss med leende läppar och fagra ord, då kan man inte se
på honom att han varit bunden i kedjor —–
(’Naj, haur du naunstin hörrd att postmästarn pau snälltauged sedat
pau cellerna, Mårten?’)
–-Och nu vill jag inför er alla nämna hans namn, denne
gruvlige bedragare, er värste fiende, den störste bov, som funnits sedan
världens skapelse. Han–-
(’Flödd däj, Jeppe, ja haur ett brev, som ska mä tauged’)
–— heter djävulen.
(’Nä, sau haur ja hörrd pau magen! Dau kunne ja liaväl äded opp
min kalvasteg själv!’)»
Det behöver ju icke sägas att hela skildringen icke innehåller mera
sanning än rubriken för talet.
Vid årsfesten i Stockholm i slutet av 1889 kunde det rapporteras
att man runt landet under året bedit med över 14,000 frälsningssökande
män och kvinnor, att kårernas antal ökats till 80, officerarnas till 253
och att Stridsropets upplaga sprungit upp till 27,000 exemplar per vecka.
År 1890 är att räkna som ett av de mest betydelsefulla i
Frälsningsarméns svenska historia, detta främst emedan under detsamma både
manliga och kvinnliga sociala verksamheten grundlades. Detta skildras
i ett efterföljande kapitel.
I slutet av 1889 funno arbetarna på Slottsmöllans textilfabrik i
Halmstad följande anslag uppspikat på porten:
»Då på kort tid tvenne fall av religiöst vansinne yppat sig bland våra
arbetare, som tillhöra Frälsningsarmén, då det är konstaterat, att dylikt
vansinne griper omkring sig, och då Slottsmöllan icke är eller bör
bliva någon dårhusinrättning, tillkännagives härmed, att de av arbets-
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
