Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XIV. Kvinnliga och Manliga sociala verksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnliga och Manliga sociala verksamheten
Gud vare tack! Vi tro att dessa murar ännu en gång skola bevittna
att samme Gud lever och att han ej förlorat sin makt att omskapa
och rena.
Tvenne unga kvinnliga officerare i två rum, med ett med alla de
närmaste grannarna gemensamt kök, utgör vår första slumstation.
En säng, knappt bred nog för en, nästan inga möbler som dölja de
trasiga tapeterna, vilka bära oroande märken av sådana som hyresfritt
vilja begagna rummen; en trasig kakelugn, ett par rankiga stolar; se
där vår början!
Planen för denna nya verksamhet är att genom besök av dem som
ej stå över utan i jämbredd med de fattiga själva, och genom praktiska
bevis på hjälpsamhet i stället för pengar söka vinna de hjälpbehövandes
förtroende. Där pengar skulle än oftare öppna den fördärvbringande
vägen till krogen (vilken är källan till nöden i flera fall, än de flesta
tro), där är upprättelse hopplös, till dess smak och begär genom
Guds nåd äro förändrade. Vi önska upprycka dem ur deras slöa
likgiltighet, söka ingiva dem lust och smak för renlighet, mod och hopp för
framtiden, förtroende och kärlek till Gud. Fattigt, dock rent är den
första praktiska predikan, slumsystrarna tänka hålla för sina många
grannar. Detta fält kräver visserligen hängivna, dugliga och av kärlek
fyllda arbetare, fullt jämförliga med den mörkaste hednamissions.»
Anna Håkanson, sedermera mångårig indiamissionär, blev den
första slumkaptenen. Fru Lagercrantz hade att börja med överinseende över
den speciella slumverksamheten och fick hösten 1890 också ansvar för
räddningsverksamheten.
Redan under slummens första år öppnades ytterligare två
slumstationer i Stockholm, och år 1891 tillkommo Göteborgs I:a station samt
stationerna i Norrköping och Kristianstad. Nu finnas slumstationer i
landets alla större städer — antalet är trettiotvå. Av de ursprungliga
slumstationerna ha några sedermera kombinerats med barnhärbärgen.
Arbetet vid slumstationerna underhålles genom frivilliga gåvor, som
slumofficerarna avhämta hos dem som giva regelbundna bidrag och i
övrigt tigga ihop. I många städer åtnjuta slumstationerna kommunala
anslag.
Slumofficerarnas dagliga gärning är lika mångskiftande som nöden
och bekymren i de fattigas och eländas liv och hem, där de ha sitt
arbete -— man har att mätta hungrande, kläda nakna, vårda sjuka, taga
hand om skyddslösa barn och hjälplösa åldringar. Det är ett arbete
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
