Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XV. Frälsningsarmén på den svenska landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg,
liga verksamheten på Riseberga herregård, som på 1850- och 1860-talen
samlade stora skaror av folk icke endast från Närke utan även från
grannprovinsen^. När sedan på 1880-talet Helgelseförbundet bildades
på Torp i Kräklinge, anslöt sig Erikson till detta. Han tyckte om varm
och livlig kristendom och mötte sådan i förbundet. I sitt hem
iordningställde han en bönsal, och där predikade de närmaste åren
evangelister och predikanter från Helgelseförbundet — pastor C. J. A,
Kihlstedt, patron E. M. L. Hedin, Nelly Hall, Emil Gustafsson m. fi.
År 1888 eller 1889 gjorde Erikson ett besök i Stockholm och hörde
där Frälsningsarmén, för vars varma förkunnelse han blev mycket
intresserad. Resultatet därav blev att han skrev till högkvarteret och
erbjöd Armén lokalen i sin gård samt bostad åt officerare, om kår
öppnades där. Major Lagercrantz besökte Skruke, godkände lokaliteterna
och sände söndagen före jul 1889 officerare att »öppna eld» i Sköllersta.
Chef för pionjärtruppen var divisionsofficeren, stabskapten Erik
Leid-zén, och i hans följe voro kapten Selma Wester och löjtnant Amalia
Ståhl, vilka blevo den nya kårens första officerare. Kåren kallades först
Skruke efter gården, där lokalen var inrymd, men fick sedan namnet
Sköllersta efter socknen.
Ungdomen, som i stor utsträckning besökte mötena, var ofta orolig
och bråkig, särskilt på hemväg efter möten. Detta föranledde byborna
att klaga över störd nattro. »Far i Skruke» började då se sig om
efter plats för en lokal, vars läge skulle utesluta alla rimliga skäl till
klagomål i denna riktning. Så inköpte han fyra år efter kårens
öppnande den tomt, där nuvarande lokalen står, och byggde denna. Lokalen,
som ligger vid stora landsvägen och ganska långt från närmaste gårdar,
inköptes för ett par år sedan av Frälsningsarmén.
»Far i Skruke» blev aldrig invigd till frälsningssoldat men hade
hela sitt andliga intresse knutet till Frälsningsarmén och dess
verksamhet. Sköllersta kår hade i honom ett starkt stöd. De senaste åren
av sitt liv var han samaritkassör. Den 17 augusti 1914 gick den gamle
gudsmannen in i sin Herres glädje.
Landets näst äldsta och för närvarande kanske mest karakteristiska
landsbygdskår är Alunda i nordöstra Uppland. Den har sin lokal och
sitt arbetscentrum i Haberga i Alunda socken men bedriver verksamhet
i ett flertal kyrksocknar inom en omkrets med minst tre mils radie
— fjorton kyrkor stå vid begäran öppna för kåren, förutom ett stort
antal missionshus, baptistkapell och profanlokaler.
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
