Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XV. Frälsningsarmén på den svenska landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén på den svenska landsbygden
Alunda är en gammal kultur- och jordbrukarbygd med ganska stora
gårdar, vilka följaktligen ligga tämligen glest. Över dessa trakter ha
vid olika tider mäktiga väckelser gått fram. De gamla i bygden tala
ännu med rörelse om »år sjuttiosju» — det är år 1877, då en härlig
väckelse ägde rum i trakten. Detta år inflyttade till Morkarla, som är
annexförsamling till Alunda, komminister Wilhelm Mårdberg, som också
fick vara med om att samla bränsle till väckelseelden »år sjuttiosju»
och sedan hade glädjen se andlig rörelse kring sig både i sitt annex
och i dess moderförsamling. Men trots väckelserna levde många av
bygdens folk i början av 1880-talet ett synnerligen gudlöst och dåligt
liv. Dryckenskap med vilda uppträden ägde ej sällan rum. Vid
danstillställningar, som ofta anordnades, hörde slagsmål till programmet,
och många blevo ibland svårt tilltygade av knivar, som sutto mycket
löst i sina slidor. På grund av dessa sorgliga förhållanden var det
åtskilliga kristna i socknen som, då Frälsningsarmén framträdde i Sverge,
undrade om i denna rörelse möjligen kunde finnas hjälp mot
dryckenskapen och gudlösheten i deras trakter. En av dessa hade vid
affärsbesök i Stockholm deltagit i ett möte i Ladugårdslandsteatern. Just
när han skulle gå ut ur lokalen, fick stabskapten Whatmore syn på
honom, grep hans hand och sade ett vänligt: »Gud välsigne eder!» Den
omtalade alundamannen bad från den stunden om att Frälsningsarmén
skulle komma till hans bygd. Och den kom. Först en avdelning
uppsalasoldater, som under befäl av sergeant Henning Apelkvist lördagen—
tisdagen den 28 februari—3 mars 1885 höll möten i Alunda. Dessa
möten visade att väckelsens eld glödde under askan. Där flammade
nämligen genast upp en väldig låga — 100 själar böjde sig i dessa
möten för Jesus. Många troende blevo också upplivade. Efter
måndagsförmiddagens helgelsemöte rapporterade sergeant Apelkvist som
segerbyte bl. a. tjugu snusdosor. Sedan besöktes dessa trakter flera gånger
från Uppsala kår, och den 1 mars 1886 konstituerades Alunda som
utpost i samband med en soldatinvigning där.
Verksamheten utbredde sig, och utpostens soldatantal förökades. Folk
kom milslånga vägar för att deltaga i mötena, och snart fanns det
soldater i hela trakten. Gång på gång skrevo dessa till högkvarteret:
»Sänd oss officerare och låt Alunda bli kår!» Men kommendören ansåg
sig icke kunna stationera officerare i en by, som endast hade trettio
invånare, då många av landets folkrikaste städer ännu ej sett
Frälsningsarmén. Slutligen kom det ett meddelande till högkvarteret att
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
