- Project Runeberg -  Sextio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882-1942 /
228

(1942) [MARC] Author: Evald Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XV. Frälsningsarmén på den svenska landsbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Femtio års fälttåg,

Då första grundstenen kördes fram, kom en av fienderna tillstädes och
svor på att det dock ej skulle bli en armélokal upprest där. Det gick så
långt, att man måste hålla vakt vid grunden om nätterna, enär folk eljest
då rev ned vad som om dagarna byggts upp och rullade stenarna utför
branten. Efter någon tid blev grunden färdig. Men nu saknades timmer.
Då hände något, som såg ut att vara Guds direkta ingripande som svar
på bön — och vem kan säga att det ej var så ? Under pingsten blåste en
orkan genom traktens skogar och vräkte omkull massor av träd. Då
dessa flerstädes lågo enbart till hinder, fingo lokalbyggarna gratis hämta
dem — och så hade man timmer.

Kåren i Dala-Järna öppnades, innan lokalen var färdig. Det skedde
den 18 juni 1890. Man hade tillfälligt inrett en lada till möteslokal.
Kapten och fru Sundkvist voro de första officerarna.

Innan kåren blev till, hade Dala-Järna ett nattligt besök av dåvarande
fältsekreteraren, major Herman Lagercrantz. Han kom per hästskjuts från
Malung och Äppelbo, där han hållit möten, på väg till Hedemora, där
han skulle leda officersmöten, och stannade mellan kl. 2 och 3 på natten
i Järna. »Här rastades», berättar majoren, »och under tiden invigde vi
med bön en lada, som just blivit inredd till barack. Några rekryter
mottogo oss här med varma hjärtan och varm mjölk.» I denna lokal
samlades skaror av folk, som dock icke alltid höllo fullständig »kyrkfrid» —
efter sista mötet trängde sig en hop ut genom väggarna, som brötos ned.

Den 21 september 1890 stod den nya lokalen färdig och invigdes av
adjutant Sundkvist, som efter att ha öppnat de första kårerna i Dalarna
nu blivit utnämnd till distriktsofficer i provinsen.

Under tiden i ladan hade en första soldatinvigning hållits, då ett
trettiotal rekryter blevo soldater. Den andra soldatinvigningen hölls snart
nog efter lokalinvigningen. Bland de invigda var ett antal av
»jern-bergiterna». Och dessa förde med sig in i kåren sin anda, som icke endast
präglades av starkt nit för själars frälsning och en glädje och hänförelse,
som tog sig uttryck i jublande sång, handklappningar och
hallelujamar-scher, utan också kännetecknades av rent extatiska företeelser. Redan
under Jernbergs tid hade märkliga ting av detta slag ägt rum. De gamle
tro sig minnas att Jernberg själv talade i tungor, och bland hans
efterföljare fanns sådana, som kommit i besittning av särskilda »Andens
gåvor». En av dessa var den unga lärarinnan Olars Lisa Andersdotter,
sedermera överstelöjtnant Elisabet Liljegren, om vilken det berättas att
hon en gång i andehänryckning talade från klockan nio på kvällen till

228

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sextioar/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free