Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XIX. Fjällmissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjällmissionen
lappmässor besökas även av nybyggare från mångmilsvida trakter kring
kapellet.
Bland detta folk, som har så små tillfällen att få höra Guds ord, ha
Frälsningsarméns fjällmissionärer verkat, vandrande från by till by,
från gård till gård, besökande kåtor och stugor och hållande möten ofta
för en åhörarskara på endast några få personer. Redan i slutet av
1880-talet brukade officerarna från ett par då nyöppnade kårer i Jämtland
någon gång företaga missionsresor till fjälltrakterna och hålla möten i
kåtor och nybyggarstugor. Men först år 1897 utsågos speciella arbetare
inom Frälsningsarmén för dessa trakter och särskilt för samefolket. I
slutet av nämnda år avskildes kapten Erika Bäckström för arbete bland
lapparna. Hon gjorde Lycksele till sitt högkvarter och företog därifrån
resor i kringliggande lappmarker. Vid påsktiden 1898 drog kapten
Bäckström och hennes assistent till Vilhelmina, som sedan under många år var
huvudstation för verksamheten i Västerbottens lappmark. Samma år
beordrades en manlig officer att börja verksamhet bland fjällfolket i
Jämtland. Senare har även liknande arbete upptagits inom Norrbottens
län. Ären igenom ha dispositionerna för detta arbete gång efter annan
förändrats. Under en följd av år bedrevs det från flera kårer, vilka stodo
direkt under högkvarterets överinseende och hade fjällmissionen som
huvuduppgift. Någon tid var en särskild officer utsedd till ledare för
hela denna verksamhet. Sedermera införlivades »lappkrigarkårerna»
med norrländska divisioner, vilket de fortsättningsvis äro. Nu bedrives
fjällmission från kårer i ett par norrlandsdivisioner, vilkas officerare
sålunda ha att sköta arbetet vid hemkåren och så företaga mötesresor
efter som tid och krafter tillåta. Dessutom har Armén sedan flera år
tillbaka samemannen adjutant Andreas Wilks och hans hustru i
verksamhet bland Wilks stamfränder och nybyggarna i fjälltrakterna.
Adjutant och fru Wilks äro bosatta i Kittelfjäll, Dikanäs, varifrån de
företaga strövtåg i Västerbottens och Jämtlands lappmarker. Wilks var redan
före sitt inträde i Frälsningsarmén en av sitt folks förtroendemän,
ordförande i Åsele—Vilhelmina lappförening — landets första
sammanslutning till fromma för lapparnas sociala och kulturella intressen — och
talman i Lappriksdagen i Östersund år 1918 — den hittills största och
viktigaste sammankomsten i samefolkets historia.
Att denna verksamhet blivit i hög grad uppskattad av lappar och
nybyggare, därom finnas många vittnesbörd. Ett av de mest gripande är
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
