Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXVII. Frälsningsarméns svenska litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
Snart nog kommo andra svenska originalbidrag än krigsrapporterna
till synes i Stridsropet, bidrag både på vers och prosa. De första oftare
förekommande signaturerna voro E. H. (Emanuel Hellberg) och A. S.
(Anna Sjödin). I n:r 19, 1884 sågs för första gången signaturen H. M. +
(Herman Martinsson), som debuterar i »Ropet» med »Frälsningshärens
stridsmarsch» till Björneborgs-marschens melodi. Johan Ögrim började
sitt medarbetarskap i Stridsropet år 1885, då han lät publicera sången:
»Ack, huru glättigt mitt hjärta slog» och fortsatte 1886 med bl. a.
sången: »Borta jag gick ifrån Gud många år». De nämnda, Anna Sjödin
undantagen, skrevo både poesi och prosa. Hellberg skrev i Stockholms
cellfängelse augusti 1886 »Min dröm i cellen» och översatte där sången
350 i Frälsningsarméns sångbok: »Stundom bekymrens stora mängd
tynger mig maktlös ned». Ögrim blev efter sitt inträde i Armén en av
»Ropets» flitigaste medarbetare, skrev originella artiklar, mycket
intressanta resebrev och ett flertal sånger, av vilka åtskilliga nu återfinnas i
sångboken. Martinsson var främst poet men skrev också i obunden form.
Naturligtvis skrev även kommendör Hanna Ouchterlony i »Ropet», dock
mest brev till soldater och vänner, upprop och liknande. En av de första
årens mera uppmärksammade artikelförfattare var Gustaf Fredlund, som
skrev under signaturen G. F. och pseudonymen Philantropos. Han var
filosofie kandidat, hade utstötts av sin familj för sitt dåliga leverne, blev
frälst i Norrköping 1885, kom till Stockholm och var hantlangare vid
Templets byggande samt började skriva i »Ropet».
Ett av Frälsningsarméns viktigaste och verksammaste verktyg i arbetet
för Guds rike har varit sången. Armén har på grund därav ständigt
behövt fler och nya sånger, och det har därför varit regel att i alla dess
periodiska publikationer varje nummer införa sånger. Redan i svenska
Stridsropets första nummer var införd en sång — »Till Herrens maning
säg ej nej» — och i de närmast följande ett par, tre, ofta med noter.
Dessa voro i regel översatta från engelskan, de flesta av fröken Signe
Cassel. Men mycket snart började svenska originalsånger komma till
synes. Den första var införd i n:r 2, 1884, författad av »Den lille
trumslagaren på Stockholms Corps», det var sången: »Jag for bort uti
främmande land». Ett par nummer därefter har Gustaf Blom, Stockholms
Corps, en sång i akrostikon-form och senare sången »Jesus allena mitt
hjärta skall äga». »Sergeant J. vid Stockholms corps», sedermera major
Th. Jansson, publicerar: »Bortom dödsfloden skymtar i fjärran ett land»
och: »Se, vi kämpa för Gud», kapten Annie Hartelius: »Jag går till det
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
