- Project Runeberg -  Sextio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882-1942 /
438

(1942) [MARC] Author: Evald Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXXI. Banbrytare och förgrundsfigurer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Femtio års fälttåg

emellertid så förvånade, att de tycktes villrådiga, om de skulle tro oss
eller ej.

Då vi anlände till högkvarteret, hade kadetterna just druckit te. Efter
att ha blivit varmt välkomnade fingo vi deltaga i kadetternas
aftonbönemöte.

Klockan 8 hade de manliga kadetterna möte på Templet under kadett
Joëlsons ledning. Som varande nyanlända fingo även vi tillfälle att
avlägga våra vittnesbörd. Där stodo vi nu i våra civila grå dräkter, som
bjärt stucko av mot de övrigas blå uniformer.

Dagen därpå, då vi stodo utanför kadettlogementen, kom
chefsekreteraren, dåvarande major Whatmore, och gick förbi. Han hade sällskap
med en äldre dam, som vi icke kände. Jag förmodade att det var
högkvarterets hushållerska. Honom kände vi genom en fotografi, som vi sett
i Stridsropet, och hälsade på honom. Uniformen begrepo vi oss icke på.
Damen stannade och frågade vilka vi voro. Vi svarade att vi voro
kadetter. ’Kadetter — ni kadetter!’ utbrast hon och, vändande sig till
majoren, fortsatte hon: ’Att ni antar barnsoldater till kadetter! Vad skola
vi göra med dem?’ Då förstodo vi att det var själva kommendör
Ouchter-lony, som hade tilltalat oss.»

Efter krigsskoletiden sändes Blomberg till Svartvik som löjtnant och
därefter till ett par andra kårer i samma ställning. Efter befordran till
kapten följde ledarskapet över sex eller sju kårer, därefter — år 1892 —
befordran till adjutant och ställningen som chef för krigsskolans
manliga kadetter. I januari 1893 blev Blomberg divisionsofficer i Luleå
division och i juni 1894 i Nässjö division. Efter fem års tjänstgöring i
Norge återkom han till Sverge och blev D. O. i Stockholms division 1901
samt i Göteborgs division 1903. År 1906 utnämndes han till nationell
ungdomssekreterare, vilken post han med synnerligt stor framgång
beklädde i sju år. Senare följde chefskapet för krigsskolan, en kort period
som litteratursekreterare, två år som fältsekreterare, sex år som
chefsekreterare i Finland och något mer än två år på motsvarande post i
Norge. Sedan våren 1929 är överste Blomberg chef sekreterare i Sverge,
en post, som han med sin begåvning samt sin rika och mångsidiga
erfarenhet har stora kvalifikationer att fylla.

August Storm — född den 23 oktober 1862 — hör också till de
Frälsningsarméns förgrundsfigurer som icke kunna förbigås. Han kom från
ett gott hem, hade genomgått folk-, handels- och lantbruksskola samt blev

438

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sextioar/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free