Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXXI. Banbrytare och förgrundsfigurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
fruktansvärda styrka och hårda knytnävar hade man ingen lust att knyta
intimare bekantskap med.
Detta vilda leverne pågick tretton år, men därefter skedde ett under,
som förvandlade vilddjuret till ett lamm. Det var annandag pingst 1877.
Arbetslös på grund av sitt supiga leverne drev Olsson gatorna fram i
sin hemstad, full av ånger och ruelse över sitt syndaliv, som höll på att
ruinera honom. Han stannade utanför missionshuset och beslöt slutligen
gå in. Man hade den dagen ingen predikant, utan en enkel bonde från
stadens närhet stod på trappan till predikstolen och talade Guds ord.
Petter Olsson lyssnade och lyssnade sig till livs — där han satt i en
bänk långt nere i lokalen, suckade han till Gud och fick
frälsnings-visshet.
»Nu, mor», sade han till hustrun, då han kom hem, »skall du aldrig
mera behöva se mig full, ty nu är jag frälst.»
»Ja», svarade hon i förklarlig klentro, »det räcker väl tills i morgon
bittida, då krogen öppnas.»
Dagen efter mötte han några av sina supkamrater. »Nu, pojkar», sade
han, »skall jag tala om för er att jag bytt om husbonde. Vill ni nu ha
mitt sällskap, så måste ni komma med på vägen till himmelen, och vill
ni inte det, så farväl! Då skiljas vi för alltid.»
»Åhå!» skrattade de. »Hör på den! Det varar nog inte längre än
fjorton dar. Sedan kommer du till oss igen.»
Men det varade ända till Gud tog hem Petter Olsson till sin härlighet.
Petter Olsson slöt sig snart till missionsföreningen, där han blev
söndagsskollärare. Så en dag i senare delen av 1880-talet spred sig ett rykte
i Karlshamn att Frälsningsarmén »öppnat eld» i Kristianstad.
Häradshövdingskan Sofia Ekenman på Bräkne-Hoby, en varmt kristen kvinna,
som sedermera blev frälsningssoldat, talade vid Petter Olsson om detta
och föreslog honom att resa till Kristianstad för »att pröva andarna».
Olsson reste och hade knappast hunnit in i det första armémöte som han
bevistade, förrän han kände att detta folk skulle bliva hans folk.
Hemkommen rapporterade han utgången av sitt spejaruppdrag för
häradshövdingskan, och gemensamt satte de sig i förbindelse med kommendör
Ouchterlony med begäran att armékår skulle öppnas i Karlshamn. Hon
svarade att om lokal kunde anskaffas, så skulle officerare sändas. Petter
Olsson lyckades förhyra godtemplarlokalen, och den 7 april 1889
öppnades Karlshamns kår. Många voro rädda för fridstörarliv, men Petter
Olsson svarade för ordningen. Han stod alltid i förstugan, jättelik till
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
