Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXXIII. Frälsningsarmén förr och nu och särskilt dess förhållande till allmänheten, pressen, myndigheterna och de kristna samfunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
hölje kastas, när fjärilen fladdrar ut i den solmättade luften. Men
många, många släktled skola förvandlas till stoft och aska, innan den dagen
gryr- •
Hur främmande man än må stå för den livsåskådning som bär upp
Frälsningsarméns verksamhet och som besjälar dess folk, så kan man
icke neka den gärning som utföres sitt erkännande. Om någon anser sig
böra vägra Armén det blygsamma stöd som hans sympati utgör på den
grund att invändningar förmenas kunna resas emot dess trosåskådning,
så skola vi icke tvista med honom. Lika väl som varje människa har rätt
att bliva salig på sin fason, har var och en rätt att förstockas på det sätt
honom lyster. När människor ha sin lust i att draga gränser, så böra de
i fred få ägna sig åt detta underliga tidsfördriv.
De som ha litet mera sinne för vad livet är i sin storhet och i sin
förskräcklighet, i sin ovanskliga renhet och i sin vämjeliga smuts, de känna
sig ödmjukt ringa inför dessa som gå ut att bispringa nödställda utan att
väja för något av det som ingiver oss andra oövervinneligt äckel. De göra
det i kraft av sin tro. Ja, då må den tron vara än så vidunderlig och
löjeväckande och bornerad, det gömmer sig ändå under detta skrovliga
tankeskal något av den underbara kraft som gnistrar fram i allt vad stort sker
på något livsområde. Vill man nämna detta som man kan uppleva och
känna närheten av, men aldrig beskriva, för Gudom, så gärna det. Ord
och namn spela ingen roll. Åsikter äro så likgiltiga, när man nalkas det
ofattbara. En må räkna med evigt liv, med ’själens’ oändliga värde, en
annan finna ro för all ångest i förvissningen att när han en gång slutit
sina ögon i döden, så skall allt vara förbi. Ur den sömnen skall intet
uppvaknande ske.
Man må tänka hur man vill i dessa ting. Att människor, som uträtta
något stort och gott, göra sig vad andra tycka vara besynnerliga
föreställningar om tillvaron, bör icke hindra dessa annorledes tänkande att
räcka en hjälpande hand. När Frälsningsarmén går att vädja om hjälp
för sin verksamhet detta dess jubileumsår, skall den förvisso icke vädja
förgäves.»
Våra bibliotekskataloger innehålla ej många nummer angående
Frälsningsarmén. Varför har det ej skrivits fler böcker om Armén än fallet
är? Sannolikt emedan Frälsningsarmén på grund av sin inställning och
verksamhet ej givit mycket stoff vare sig för kyrkopolitiska eller
teologiska utläggningar. Under de första åren av Arméns verksamhet i Sverge
utgavs en del smärre stridsskrifter mot densamma. De flesta av dessa
voro översättningar, men det förekom även svenska original, exempelvis
N. J. Ternstedts »Proven andarna».
Inom skönlitteraturen har Frälsningsarmén givit stoff bl. a. åt Selma
Lagerlöf, som i »En fallen konung» skildrar en scen från ett armémöte
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
