Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942
innerligt varma väsen gjorde honom älskad av alla svenska salvationister.
Vid sin ankomst till sitt nya verksamhetsfält trodde den unge, mycket
religiöse och en smula svärmiske Whatmore att Gud skulle ge honom
förmåga att tala dess språk ungefär på samma sätt som de första
lärjungarna på pingstdagen fingo gåvan att tala främmande tungomål.
Det gjorde icke Herren, utan Whatmore fick på vanligt sätt lära »ärans
och hjältarnas» språk, som han dock snabbt tillägnade sig och förstod
till den sena ålderdomen. Sverige var honom till slutet mycket kärt.
Den 23 april hemförlovades brigadör Anders Grewéll. Född i Östra
Grevie i Skåne den 3 september 1853 var han vid sitt frånfälle den
svenska officerskårens nestor. Han blev soldat på Stockholms III :e kår och
kom till vår krigsskola år 1888. Utsänd på fältet förde han i tur och
ordning befälet över fem kårer. Vid ett besök i Göteborg år 1890 — han
hade, gammal sjöman som han var, från England hemfört lustjakten
»Vestalen» som skänkts till vår skärgårdsmission — kom han att i
hamnen lära känna den andliga och lekamliga nöd som rådde bland skaror
av hemlösa män. Han kände sig genast kallad att göra något för dem,
lade fram sina planer för Arméns ledare och blev så pionjären för vårt
sociala arbete bland män och dess förste ledare. Ett hem för hemlösa
män öppnades i Stockholm med kapten Grewéll som föreståndare. Här
delade han som kamrat och jämlike ljuvt och lett med sina skyddslingar.
När sängplatserna ej räckte till, lämnade han sin egen bädd och sov på
golvet med de hoprullade kläderna som huvudkudde. Det var »manliga
socialas» ringa begynnelse. Senare var Grewéll intendent vid
högkvarteret och föreståndare för alkoholistanstalten Kurön. År 1920 frånträdde
han aktiv tjänst och pensionerades.
I april månad firade Stridsropets tryckeri femtioårsjubileum. Det
startades med handsätteri och dubbelsnällpress i april 1889. Senare köptes
och uppmonterades en rotationspress, som dock på grund av
otillfredsställande tryck ej blev gammal i tjänsten. Ungefär samtidigt startades
egen klischéanstalt, varjämte det vid denna tid redan fanns
accidenstryc-keri och litografisk avdelning. Klischéanstalten och »litografen»
nedlades så småningom, men officinen utvecklades och moderniserades på
annat sätt, bl. a. genom inköp av sättmaskiner. En stor omgestaltning
ägde rum 1931, då tryckeriet inflyttade i nybyggda lokaler och på allt
sätt moderniserades. År 1939 inköptes av firman Koenig & Bauer,
Tyskland, den färgrotationspress, i vilken vi nu trycka det sextonsidiga
Stridsropet i två färger. Samtidigt installerades prägelpress för matriser, ste-
564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
